Sista dagen

Sista dagen i Köpenhamn idag. Jag är uppe med tuppen. Och ja, det ska erkännas, fortfarande full från igår.

Senaste veckan har känts helt annorlunda än förut. Hela terminen har jag och Hanna beklagat oss för varandra: "Fan var man än går i det här huset så får man aldrig vara ifred, man ska alltid stöta på folk". Den här veckan har man fått vara ifred. För så många har åkt hem. Det har varit så tyst och lugnt i kollegiet senaste veckan. De enda galna festerna jag hört är de jag själv varit på. Man stöter inte längre på 15 pers när man går till Bilka. Man kanske träffar en. Skönt på ett sätt, men samtidigt så sorgligt. Jag är både glad och ledsen för att jag åker idag. Mest glad. För att jag får träffa familj och vänner igen. Leva "vanligt" liv igen. Ledsen för att lämna de fina som är kvar här. Så många nya personer jag träffat senaste veckorna bara. Saknaden efter folk gör liksom ont i hjärtat på riktigt.

I helgen fick jag besök av världens finaste Edina. Vi gjorde allt jag tycker om med Köpenhamn, jag försökte visa henne det bästa. Promenera genom stadsdelarna, äta lunch på favoritcaféerna, glass i Nyhavn, Christiania och middag+förfest som slutade i fest i lägenheten. Det var Mikes sista kväll och jäklar vad det firades. Vad som hände är luddigt men jag minns att den polska vodkan var i farten igen. Och kvällen slutade med att jag och Edina stal min rumskompis matlåda med köttfärssås och gömde bevisen i ugnen.

Igår kväll ordnade Tomasz avskedsfest för mig i sin lägenhet. Federica, Anna, Zeno, Aleks, Alex, Maurice, Arthur, Romuald var där. Samt nya ansikten. Det var kul. Jag kramade alla så mycket jag kunde hela kvällen. Snart är det hejdå. Vi hamnade på Sam's bar och sjöng karaoke. Sultans of swing som ingen förutom jag kunde vilket bara gjorde det extra pinsamt. Sen tidernas mest lyckade efterfest (not) utan alkohol eller mat. Sova tre timmar, vakna av att solen skiner för starkt och fortfarande känna sig på lyset. Nej festandet får lugna ner sig nu. Jag är en sliten kvinna. Vill sova i 200 år.

Om några timmar kommer pappa och hämtar i bil.

Tänk att det är slut nu. Hejdå till Danmark och hejdå till studentlivet och hejdå till människor från världens alla hörn. Jag har lärt känna en ny stad, nya kulturer och framförallt mig själv mer. Inget blev som jag trodde. Så glad att jag gjorde det här. I världens finaste stad. Men jag tror inte att vi är klara med varann, jag och Köpenhamn. På återseende.

Sista veckan

Sitter på Paludan för kanske sista gången. Här hade vi avskedslunch för Hanna i måndags med Zeno och Romuald. Här panikpluggade jag och Hanna flera gånger. Här, på precis denna plats jag sitter på nu, satt jag en kväll själv när en amerikan gjorde mig sällskap. Han var resande runt jorden, smart och trevlig. Vi satt och pratade en stund när en kille kom och frågade om han kunde få sockerströaren. Och sen satte sig ner vid oss. Jag trodde först att han raggade på amerikanen (han hade läderbrallor). Men han började berätta om sin exflickvän som var en slampa (ja han sa 'slut'). Amerikanen blev sur för att han började prata om sex inför en främmande kvinna (jag tydligen). De började argumentera tills amerikanen tog upp sin poesibok och sa till bulgaren: Prata inte med mig. Jag försökte efter 2 timmars avbrott återgå till plugget. Många minnen i denna stad...

I måndags var alltså Hannas sista dag. Jag kan inte i ord beskriva hur sorgligt det var att hon skulle åka. Vi har levt som siamesiska tvillingar här. Vi städade lägenheten hela dagen. På kvällen avskedsmiddag. Zeno, Federica, Romuald, Tomasz och Kim kom. Vi hade lagat pasta bolognese och tänkte ha en lugn och mysig kväll (även om vi laddat upp med x antal vinflaskor). Sen vet jag inte vad som hände. Kanadensaren Mike passerade fönstret och ville joina. Sen kom en polack till. Sen trillade människor in. Och POLSK VODKA i alla dess former. Vi spelade King's cup och shotsen haglade. Sammanfattning av kvällen: Efter att under middagen ha berättat för italienarna om vår astråkiga danska rumskompis skrev en av dem på svarta tavlan (det är som en vägg i vardagsrummet): "Here lives an asshole. He does wear glasses, guess his name? Don't smoke fucking Danes". Amerikanen klättrade upp på köksskåpen som kan vara det smutsigaste som finns. Folk kastade blåbär. Sen spelkort. Hela kortleken utspridd över vardagsrummet. Nelly Furtados Maneater började spelas och killarna började skrika att det var min sång (?!) hur spreds det ryktet till Köpenhamn kan man fråga sig... Hanna däckade mitt i sin egen fest i mitt rum. Jag och Zeno hade kuddkrig. Helt plötsligt dök en av italienarna upp som hade åkt hem och skulle komma tillbaka först om ett par veckor och alla blev helt galna. Zeno tog på sig Wandas klänning och tog av sina byxor under. Kanadenasren kissade från balkongen. När Zeno tar av sig klänningen och går runt i kallingar kliver vår danska rumskompis in genom dörren. Och stannar framför svarta tavlan och läser vad som står. Jag ville dö. Till slut däckade jag och Zeno på soffan och folk gick hem. Vi lyssnade på Mumford and sons (finns ingen musik som påminner mig så mycket om det här halvåret som de) och jag började störtböla och Z fick trösta mig halva natten. Vaknade 5.30 av mitt larm. Varför? För att vi skulle följa Hanna till Katrup. Och hon hade inte satt nåt larm. Hade inte vi gått upp och väckt henne hade hon missat sitt flyg. Lyckat! På flygplatsen började jag grina igen. Men jag ska hälsa på henne i L.A. så fort jag har pengar och det är ju ändå nåt roligt att se fram emot.

Igår var Kims sista dag. Min typ sista närmaste vän som skulle åka. Vi hängde hela dagen och på kvällen när vi skulle säga hejdå blev det gråtfest igen. Har i alla fall lärt mig detta av den här upplevelsen: Vänner är så otroligt viktiga. Och kan förändra ens syn på livet.

Idag är en fixardag och imorgon kommer fina Edina hit och det är jag himla glad för. Gänget ville göra en bilresa till Skagen och Århus lördag-måndag men jag kan inte hänga. Lika bra det. Jag och Edina får göra Köpenhamn osäkert på egen hand istället.

Juni

Jag kan inte fatta att nästan hela juni försvunnit. Jag kan verkligen inte fatta att jag varit här i snart fem månader. Tiden har gått så förbannat fort samtidigt som det känns som att jag levt ett helt liv här. Har jag inte det? Det här livet är inte likt något annat jag varit med om.

Jag trodde att jag skulle åka till Köpenhamn för att vandra gatorna själv och fundera över livet och lära känna mig själv samt en del danskjävlar. Det blev inte alls så. Den här terminen har inte varit så mycket Danmark egentligen. Den har mer öppnat mig till världen. Jag har varit del av något slags internationellt kollektiv. Levt tvättäkta studentliv. Inte varit själv mer än ca 1 sekund. Inte varit Nelly Sax utan The Swedish girl in the house. Aldrig träffat människor från så många olika länder förut. Så många fördomar som försvunnit och en del som faktiskt bekräftats. Som att italienare verkligen äter pasta till lunch och middag (i alla fall fattiga studenter). Men också att de är bland de varmaste och mest genuina människorna jag träffat. Och australiensare är typ glada jämt. Och älskar vegemite. Träffat amerikaner från New Jersey som älskar Bruce Springsteen. Polacker som dricker vodka i princip varje dag. Men herregud vad mycket jag lärt mig av allt detta. Önskar att alla kunde göra en sån här resa.

Men när jag tänker på hur det skulle vara att leva det här livet i fem månader till. Nej tack. Skjut mig nu. Jag skulle aldrig orka. Sånt pseudoliv. Festa 2-5 dagar i veckan, vara bakis resten av dagarna. Har ägnat mig så lite åt intellektuella aktiviteter att det känns konstigt att skriva det här blogginlägget för att jag måste använda mitt svenska språk till något. Jag känner mig helt urtvättad. Vet att jag behöver rutiner och vardag och nyttigheter igen. Men det är dubbelt. Samtidigt svårt att föreställa sig ett liv roligare än att ha all fritid i världen, bo i samma hus som alla sina kompisar och festa och ägna sig åt nöjen hela tiden. Det är verkligen som Alfons farmor säger, att man måste ha tråkigt ibland för att uppskatta det roliga. Men svårt att säga det till sig själv: Nej, Nelly nu måste du hem och ha lite tråkigt igen.

Juni har varit kanske mer fartfyllt än alla andra månader? Alla har varit klara med sina tentor och haft ännu mer tid än innan att göra saker. Vi har försökt passa på att göra så mycket turistiga saker som möjligt innan vi åker hem.

I början av juni var jag i Berlin med Hanna, Giacomo, Tomasz och Romauld. Det var en extremt spontan resa som bokades ca 2 dagar innan vi åkte. Vi tog 7-timmarsbuss en fredagmorgon kl. 06.30. Gick ut kvällen innan och sov ej. Klev på bussen full. Inget jag rekommenderar andra att göra. Var halvt död hela dagen. Tog bussen tillbaka söndag kväll. Vi hann med sightseeing, festande och trött flummande eftersom alla var helt slut hela resan.

Jag har besökt Rosenborgs slott, Louisiana, Rundetårn, åkt båttur, vandrat genom alla stadsdelar, haft grillkvällar på gården, flumkvällar i Christiania, cyklat till stranden...

I måndags hade Wanda avskedslunch/middag. Det var även Mylenes sista dag. Vi samlades ett gäng hos Wanda och Zeno, åt och drack från fyra på eftermiddagen till sena natten. Och på kvällskvisten när vi skulle säga hejdå slog sorgen till och jag bara började storböla. Har i princip inte gråtit sen jag kom hit men det var som att vrida en kran. Herregud. Jag grät i säkert 3 timmar non stop. Vi lyssnade på ledsna låtar och allt bara kom över mig. Jag kommer inte se de här människorna. På lång tid. Jag som träffat de varje dag i fem månader. Zeno tog min anteckningsbok och började försöka läsa mina anteckningar på svenska för att få mig att börja skratta och han lyckades verkligen men sen började jag bara grina ännu mer. Tårarna strömmade tills jag somnade. Vaknade och såg ut som en panda. I torsdags var Marlies avskedskväll. Imorgon kommer Hannas. Hon är utan tvekan den jag kommer att sakna mest. Vi har spenderat varje vaken minut ihop sen vi kom hit. Har aldrig kommit någon så nära så fort. Hon har varit en sån otroligt bra vän så det finns inte. Vi har nog inte bråkat en enda gång sen vi kom hit. Vi har skrattat ihjäl oss ihop, berättat hemligheter, gråtit, spytt, ramlat, däckat på golvet, rest, sovit, lyssnat på musik... Herregud. Vi har gjort en spellista med musik som påminner oss om den här tiden. Jag bara vet att jag kommer sitta hemma i Stockholm och lyssna på den och kolla på bilder från den här tiden och gråta.

Måste gå nu och handla mat på Netto. Kanske sista gången med Hanna :(

Puss och kram från Signalhuset.

Koldskål och ymerdrys

Sitter i köket och äter dansk frukost. Inte för att det är morgon. Men jag vaknade för inte så länge sen. Tror jag behövde vila upp mig efter helgens bravader.

I fredags var det på't igen. Distortion höll till i Vesterbro. Jag, Hanna, Mylene, Wanda, Marlies och Daniel käkade pannkakor hos oss, drack österrikisk scnhapps och taggade för att gå ut i regnet. Självklart var det inte lika bra drag på fredagen med tanke på att regnet kom och gick under hela kvällen. Men vi hade kul. Stod och dansade på gatorna Sen mötte vi upp grabbarna (=italienska maffian+polsk kille). Sen blev det dramatiskt. En av killarnas brorsa var på besök och hade druckit alldeles för mycket och kollapsade på gatan. Medan ambulans kom stod jag och väntade i en telefonhytt när tre okända italienare tränger in mig i den varpå en av killarna i vårt gäng lackar totalt. Herregud. Sen blev det öl på bar för att slippa regnet och letande efter taxi alldeles för länge.

I lördags var det sista dagen för Distortion. Vi tog oss ut till nordligaste delen av Amager som såg ut som världens ände. Folk festade på fält och i gamla industriområden. Vi var inte på samma nivå som folket (=knarkade) så vi drog in till stan och åkte hem till en dansk kille i Nörrebro som hade förfest.

I söndags var vi zombier. Men på kvällen skulle ett stort gäng från huset till Christiania så jag, Hanna och Mylene hakade på. Vi satt vid vattnet i en stor cirkel av 15 pers och folk blev ju mer och mer flummiga kan man säga... Höga människor kan verkligen skratta åt vad som helst. Sen drog vi till jazzklubben i Christiania som alltid är fullpackad men skön. Efter åkte många till en brasa på stranden, men jag hade vemkangåsnabbasttävling med en av italienarna och den ledde hem och man vill ju inte förlora.

Igår tog vi det lugnt på riktigt i alla fall. Jag lagade trerätters till Hanna och Mylene och sen kollade vi på min favoritfilm of all times, Mermaids med Cher och Winona Ryder. Sen planerande av Berlinresa med polska killen som visade sitt rum där han hade 48 flaskor vodka som han tagit med sig hemifrån när han flyttade hit. Vodkan är ju dyrare här vet ni. Innan vi gick hem fick vi ägg från hans föräldrars hönsfarm.

Idag tänkte jag utnyttja mitt gymkort som har möglat i min plånbok i för många veckor nu. Ikväll tysk middag hos Wanda vars pojkvän är på besök.

Adjö.

The hangover

Igår var det dags för Distortion! Vi skulle fira att vi var klara med våra tentor så vi började dricka sangria vid 16-tiden på eftermiddagen. Jag, Hanna, Wanda, Marlies, Mylene och Zeno. Innan vi kom ut stod tre tomma kartonger med vin på bordet så ni kan ju ana nivån på gänget. Vi slog rekord med att vara packade innan klockan åtta. Igår var festivalen i Nörrebro och jäklar vilket drag det var. Gatorna var avstängda från trafik och överallt var fulla och glada danskar. Man kunde köpa mat och dryck i stånd och i varje gatuhörn fanns en dj som spelade musik. Folk dansade bokstavligen runt på gatan. Det var sån bra stämning. Efter ytterligare inköp av vin på Netto minglade vi runt i kvarteren. Folk blev tappade på vägen och nya kom och kvällen slutade med brodans följt av gitarrspelande i nån dansk killes lägenhet i Frederiksberg. Wonderwall alltså, vilken orginell efterfestssång.

Samarkanda

Sitter på bibblan med Wanda och Marlies och håller på att hungra ihjäl. Orkar inte läsa om den fula ankungen just nu, vill hellre ÄTA anka. Min hjärna är icke vid liv. Det blev en senare natt inatt än jag hade trott. Eller det blev morgon. Inte bara på grund av plugg. Så att säga. Älskar även att gardinen i mitt rum slutar halvvägs av fönstret. Bara lite ljust va! Lyssnar på Thåströms senaste skiva och dör för att vissa låtar är så bra.

Hela den här dagen kommer gå i pluggets tecken. Jag är dock inte berättigad att klaga eftersom jag nu i fyra månader endast ägnat mig åt nöjen. Igår var första kvällen vi stannade hemma för att plugga när de andra gick ut och festade. Ändå var jag tvungen att klaga lite. Nåja. Imorgon ska jag laga en tre-rätters för att jag förlorat ett vad. Nästa vecka tror Hanna och Mylene att de kommer få köttmiddag men knappast! Idag börjar Distortion här i Kph, en stor musikfestival som pågår i flera dagar. Ska försöka pallra mig iväg på den när uppsatsen är klar.

Nej här blir inga kloka ord skrivna. Nu ska jag äta.

Sverige

Sitter och pluggar med Hanna i vardagsrummet. Framför oss jordgubbar. Och hela natten.

Lyssnar på Kents Sverige och blir stört nostalgisk. Jag är verkligen jättetrött på Sverige på många sätt. Och jag vet inte om jag kommer att stanna där hela livet. Men nu börjar jag se fram emot att komma hem i sommar. Det börjar bli dags för detta studentliv att ta slut. Dags att sluta vara en myra i en myrstack. Slippa springa in i folk var man än går, tvättstugan, affären, tunnelbanan. Men det har sina fördelar. Ganska skönt att bo 1 sekund ifrån alla sina kompisar. Men vi börjar känna att drar ihop sig nu. Folk börjar planera för sina hemresor. Jag kommer sakna en del människor här så galet mycket. Men jag har ju platser att hälsa på i alla fall. L.A., Quebec, Wien, Milano och Australien. Om man bara hade oändligt med pengar? Ett senare problem.

Playing video games

När mycket händer så borde man väl egentligen skriva här men det råkar bli raka motsatsen. Men here goes.

Jag och Hanna konstaterade igår kväll att vi inte varit hemma någon kväll senaste 10 dagarna och gjort ingenting. Så efter pluggande på café igår ägnade vi oss åt just det. Ingenting.

Jag har sån sjuk Lana del Rey-feber och lyssnar på hennes skiva 24/7. När jag går, cyklar, sover, vaknar.

Förra veckan var det extremt superbra väder i Köpenhamn. Jag har en uppsats som ska vara inne om två dagar på 10 sidor. Detta har jag vetat ca hela terminen. Jag tänkte alltså börja förra veckan. Jag började igår! Min enda ursäkt är att vädret var för bra för att inte njuta av. Vi kom fram till att solbränna får gå före bra betyg.

Jag har mest legat i parken nära vårt hus och solat. Kombinerat (lite) läsning med annat kul. Mycket kan man göra på en picknickfilt! Jag har spelat volleyboll, cyklat till havet och stranden. Stranden är åt ena hållet från vårt hus och när man kommer dit känns det som att man kommit till playan på valfri Kanarieö. Åt andra hållet är havet där det är helt fridfullt och inte en människa i sikte. Båda är en halvtimme bort med cykel och vägen dit är helt sjukt fin. Jag såg 20 rådjur stå och beta på en äng. En av italienarna försökte prata med kossorna. Det har varit som en riktig sommaridyll här. Med undantag för allt jävla drama som pågår i huset. Det blir mer och mer ormbo för varje dag som går.

Torsdag kväll drack jag, Hanna och Mylene sangria på balkongen och sjöng karaoke. Det har alltså blivit en tradition som vi gör varje vecka. Vi hade dock en flaska vin för lite denna gång (alltså bara två) så det resulterade inte i samma grisfylla som senaste gången. Inte heller utgång. Ibland är det bara lättare att smita några våningar upp.

I fredags sol i parken. Stötte på några av killarna när jag var i mataffären, de köpte rosor till en kille som blivit klar med sin tenta. Rosa rosor. Polska killen förklarade att nej nej det är inte bögigt, när killar ger varandra rosor ska de vara rosa. Jaså. På kvällen förfest efter grabbarnas mansmiddag som spårade totalt. De kastade ut brinnande toapapper från nionde våningen. För att ge ett exempel. Jag tror vi kom ut vid ett-tiden. Det var festival i Vesterbro och alla åkte dit. Men den 5 minuter långa vägen från stationen till festen var tydligen för lång så människor så hälften virrade bort sig. Själv vaknade jag med en dunkande huvudvärk alldeles för tidigt på morgonen.

Lördagen bjöd på tidernas konstigaste middag och jag kom hem fyra på morgonen i en väldigt rörig sinnesstämning. Väckte stackars Hanna för att berätta allt som hänt, haha fattar inte hur hon står ut med mig.

I söndags var vi i Christiania. Vi satt vid vattnet, alla rökte på förutom jag. Det störda i att vara helt klar i huvudet och se 10 andra flumma runt. Jag gjorde en larvig dans och alla skrattade som små barn, jag fick göra om den flera gånger. Men hellre hänga med ett gäng höga personer än fulla när man själv inte är full. Fördelen är att man kan vara precis hur konstig som helst och ingen bryr sig. För första gången gick jag på jam session på jazzklubben i Christiania och den var så skön! Slutade kvällen med att SPRINGA till Netto så att människorna kunde få tillfredsställa sina cravings.

Igår började alltså det seriösa. Typ. Först stranden med Hanna, Kim och Mylene. Men efter! Plugg på café i stan. Kom igång och skrev en sida. Sen satte sig en man bredvid. Började prata på engelska och frågade varför skandinavier inte tycker om när främlingar pratar med dem. Så vi började prata. Han var på besök från USA, skulle till Stockholm dagen efter och jag fick skriva ner tips i hans lilla anteckningsbok. Skriver du poesi på svenska frågade han. Ja sa jag. Jag märkte det på dig sa han. Sen kom en kille och frågade om han kunde låna sockerströaren på bordet. Han började prata med amerikanska killen. Kanske stöter han på honom tänkte jag när han satte sig ner vid hans bord. Men nej. Amerikanen blev sur på den andra killen, Vladimir för att han nämnde ordet "slampa" i en mening och menade att det var oartigt att prata om sex inför en främmande kvinna. Sen började de mer eller mindre argumentera och jag bara satt och skrattade och skakade på huvudet.

Idag gör jag nytt försök till att plugga på samma ställe. Förhoppningsvis får jag sitta ifred utan störningsmoment från diverse länder.

BBQ

Sommarens första grillning gick av stapeln i tisdags. Från början min, Hannas och Mylenes idé på en picknickfilt i söndags. Jag berättade för Zeno och plötsligt var 40 pers inbjudna. Vi grillade på bakgården av huset, spelade musik och drack. Det var riktigt najs. Och fyllt av drama haha.. Synd att sånt inte går att skriva om här.

Igår cyklade jag och en av italienarna till havet och solade. Avslutade dagen med beach volleyboll med Hanna och två av de italienska killarna. Jag och Hanna var så dåliga att jag dog av skratt. Vi gjorde absolut allt utom att träffa bollen. Till slut skämtade vi om att en 3-åring som lekte bredvid oss skulle vara en bättre spelare än oss. Nu är jag röd över hela kroppen och har en högerhand som värker nåt så in i helvete efter alla cp-servar.

Vår

Tiden flyger här i Köpenhamn. Det är svårt att förstå att jag snart varit här i fyra månader. När jag kom hit var det minus 20 grader, vi kunde gå på kanalen utanför vårt hus för att den var is, Hanna skrek av glädje första dagen det snöade. Idag låg vi en park och svettades, hela Köpenhamn var i värmechock, jag hade tajts under klänningen och höll på att svettas ihjäl. Såna kontraster.

För ett par veckor sen tog jag med mig gänget härifrån till Stockholm och guidade runt dem. Det blev en tur till pappa på landet, mamma i stan, förfester och klubbar, caféhäng och turistande. Hur konstigt som helst att visa sin hemstad för människor som aldrig varit där innan. Men så roligt. 

Senaste veckan har varit väldigt ledig. Vi har försökt upptäcka staden mer. Knallat runt på konstmuseum, ätit sushi, äntligen gått till Österbro. Självklart lite festande också. Francis pony i onsdags till exempel. Först fajitas hos Mylene med hennes kanadensiska kompisar samt annat löst folk. Exempelvis kille från en ö som ingen minns namnet på, men den ligger tydligen typ ganska nära Madagascar. Och Francis pony.Seriöst så tror jag att halva huset befinner sig på det stället varje onsdag kväll. Jag såg ca 50 bekanta ansikten under kvällen. Antar att det blir så när ett gäng fattiga studenter hittar ett bra cocktailställe med billiga drinkar. Fredagkvällen var konstig av många anledningar som är alldeles för interna för att skriva i en blogg. Kortfattat kan man säga: Polsk kvalitetsvodka som folk senare kissade i, universitetsfest med utomhusdans och oväntat hångel, arga italienare som skäller ut danskar, buskspyor (inte för mig) samt extremt obekväm baksätespåcykelfärd hem.

Igår cyklade jag, Hanna och Zeno till havet och det var så vackert och fridfullt. Sen fick jag äntligen träffa Kim som varit i Paris en vecka. Hur ska jag klara mig efter denna termin när jag saknar människorna här efter en vecka? Huga.

Nästa vecka tänkte jag börja på min uppsats. Om vad som är dansk kultur för mig. HA-HA fattar ni hur mycket jag kommer att nämna Kim Larsen eller? Det kommer inte bli nådigt. 

Och Stockholm vs. Köpenhamn. Det är en väldigt tuff fight.

Veckans update

Jaha men återigen. Glömt blogg på grund av roliga omständigheter.

För att summera senaste veckan...

Förra torsdagen blev det sangria för fulla muggar på balkongen. Detta ledde till fnittriga pinsamhetshistorier och killekar. Som sedan ledde till utgång med ett gäng italienare från huset. Var? Ja men kanske Ködbyen. Vi drog runt på de olika ställena till sent sent på natten. Dagen efter fanns det mycket att skvallra om i huset! På fredagen välkomnade jag min gamla polare Ellan till Köpenhamn. Jag och Hanna lagade middag och bjöd över Mylene och Kim på förkrök. Sorgligt nog var det bara Stockholmarna som ville festa så vi hängde återigen på ett gäng italienare samt annat löst folk från olika delar av världen. L.A- bar sög ju till ingens förvåning, därför blev det återigen Jolene. Jag, Ellan plus 5 italienska killar. Det går ju inte att misslyckas? Morgonen efter blev det loppis i stan och jag fyndade på. Sedan brunch på Stella och promenad genom halva stan. På kvällen tror jag att de flesta var lagom bakis men vi laddade om. Middag hos Zeno där han och hans två kompisar lagade mat till 6 hungriga tjejer som satt och klagade vid bordet. Vi åt typ upp maten innan de hann sätta sig ner. Sen blev det flummig lek där både Hanna och Zeno var Frankenstein. Och efter det kila ner till festrummet där ett gäng hade födelsedagsparty. Det var ingen nykter tillställning. Vi fick för oss att gå ut efter. På tågstationen mot stan hade jag en av mina mest intensiva skrattattacker någonsin. Italienaren Fabio hör Hanna sjunga "I like big butts". Men själv har han inte hört den förut. Men han ska sjunga den. Och det låter fel på alla sätt. Mitt i slutar han och undrar "What is a butt?" varav Ellan slår sig själv på rumpan för att illustrera. Sen fortsätter han och Hanna skriker "No sing faster! Faster!!". Ehh jag höll på att kvävas av skratt.

Om två dagar far jag och gänget mot Stockholm och det ska bli veldigt ruligt.

Nu måste jag springa upp till Zeno och klippa hans hår. Hejsvejs.

Hey i just met you

And this is crazy! But here's my number, so call me maybe! Årtiondets störigaste låt som australiensiskorna i huset fått mig att sjunga på hela tiden.

Idag föreläsning om.. Vettefan. Danska nationaldagen eller nåt. Jag sov i mitt huvud. De pratade om Sverige hälften av tiden och visade bilder på svenska flaggan och svenska nationaldräkten. Ehh kom jag hit för att lära om mig om Sverige eller? Nej. Efter föreläsningen cyklade jag, Hanna, Mylene, Marlies och hennes polare till stranden. Ja stranden. Det var en äkta beach, inte långt från där vi bor. Så himla najs. Kändes som att ligga på playan i nåt varmt land. Däremot är min feja just nu inte okej. Jag är tomato. Hanna gav mig ett indiannamn. Longhorse Willow. Det pratas om utgång ikväll. Jag vet dock inte om världen är redo för mitt stoppljusnylle. Vi ska dricka sangria i alla fall, sen får vi se var kvällen för oss.

Helt hysteriskt

Ursäkta uppehållet. Men livet kom emellan eller  nåt sånt. Senaste veckan har varit så bra.

Onsdag till lördag fick jag besök av Sama. Herregud vad vi blev jobbiga tillsammans. Köpenhamn fick bokstavligen se upp. Vi insåg att vi liknande kärringarna i Helt hysteriskt allt för mycket. Rökande, drickande svärande. Vi gjorde stan osäker tre kvällar i rad. Träffade Veronica Maggio och Sama påpekade att hennes manager var grisrosa i ansiktet, sprang runt hela Ködbyen i jakt på diverse saker (drinkar/män/toaletter), skämde ut oss i en taxibil (tror aldrig jag skrattat så mycket i mitt liv), ägnade oss åt empiriska undersökningar osv. När Sama sprang iväg i sin sunkiga sovtröja i lördags morse var jag ledsen. Vi som sov så bra tillsammans i min 80-säng...

Jag har minst sagt behövt vila upp mig efter de dagarna. Tant blev trött. Jag har mest kollat filmer med Signalisarna, åkt på cykelutflykter i det gröna, firat 1:a maj i park med hundratals pårökta danskar, picknickat. Idag ska jag ut i solen!

Radioskugga

Jag är återuppstånden. Eller typ då. Har varit totalknockad i sängen i cirkus tre dagar. Det var lattjo ska jag säga. Om jag inte sov så kollade jag nåt skräp på nätet. Började i desperat försök till underhållning kolla på Svt Play och 30 grader i februari. Det var ju uppmuntrande! Började istället drömma feberdrömmar om att vara fast i Thailand och inte ha pengar att leva för och bli arresterad av läskig thaipolis. Men vad gör man inte när man är inkapabel till social interaktion? Kunde höra att folk knackade på dörren, men vägen från min säng genom vardagsrummet till dörren var en alldeles för stor utmaning. Plus att jag såg ut som 7 svåra år så jag besparade mina vänner i huset den chocken.

Igår lyckades jag i alla fall kravla mig upp. Åt middag med Mylene och Kim, gick promenad och kollade The Iron Lady. Ingen superfilm, men jag blev så galet imponerad av Margaret Thatcher (alltså som hon framställs i filmen). Vilken förebild. Ibland drömmer jag om att bli politiker. Apropå politik har jag märkt att det är coolt att vara socialdemokrat här i Danmark. Det kan man ju inte påstå att det är i Sverige. Det är snarare mega-ute. Inte ens the oldies vill kännas vid sossarna längre. Här är ungdomarna stolta över att rösta på sossarna. Ännu en anledning att flytta hit?

Idag intensivt umgänge med Kim, samt även hennes rumskompis from Austraaaliiiaaa. Jag ställde ca tusen frågor till henne. Kulsprutestyle. Hon svaraade glatt och tyckte att jag absolut borde åka och tipsade om bra ställen och jag tyckte jag hörde nåt om att jamen du kan sova hos mina heta killkompisar när du hälsar på. Så hejdårå!

Sjuk baksmälla

Jepp i dubbel bemärkelse. Vaknade upp med fetaste förkylningen imorse samt a liiiiittle bit of headache efter kvällens bravader. För att inte tala om mitt blodiga knä.

Igår var det förkrökande hos amerikanen Paul med två aussietjejer+ två andra killar. Provade tysk RÖKT öl som smakade kallrökt lax och lekte lekar. Sen Francie's pony där kanske hela vårt kollegium befann sig. Paul skulle bevisa för mig att det visst fanns danskar därinne, knackade en kille på axeln och frågade var han kom från. Australien. Fail.

Alla ville vidare till Studenterhuset men eftersom jag visste fasorna som väntade där fick jag delar av gruppen att ta en ny riktning. Var ska du? Frågade de x antal gånger på vägen. Inte fan visste jag. Ibland får man fejka! Till slut fick tyvärr Paul som han ville och vi hamnade på karaokebaren Sam's bar. Den är alltså placerad på Ströget. Det är alltså ett tecken på att stället suger då Ströget motsvarar Stockholms Drottninggatan. Finns det många bra ställen på Drottninggatan eller? Nej trodde inte det va. Kan bara innebära fyllon eller turister. På Sam's bar fanns båda. Kvällen tog oss på en tur hit och dit och slutade med att jag satt på amerikanens rygg samtidigt som vi lyssnade på Bruce Springsteen och sjöng (skrek) med. Sen ramlade vi såklart pladask ner i gatan och därmed mitt mysiga sår på knäet! Det måste ha sett fint ut där jag låg platt som en pannkaka på gatan hysteriskt skrattande med Thunder road i hörlurarna klockan 5 på morgonen.

Idag hade jag kanske konstigaste dagen. Eller jag sysselsatte mig med den stördaste aktiviteteten (läs icke-aktivitet) någonsin. Det är egentligen för pinsamt att berätta. Men here goes. Jag var alltså sjuk och orkade inte åka till föreläsningen. Hanna "participated in my sickness". Så vi gick till mataffären Bilka för att köpa typ avokado och kyckling. Jag tror att vi var där ca 2 timmar. Vi gick bokstavligen runt och tittade på maten. Vi kollade bakverken, läste ingrediensförteckningar, jämförde priser, checkade in olika tesorter. Och vi kände att det var det bästa vi kunde göra idag för vi var för hjärndöda för allt annat. Avslutade på leksaksavdelningen där vi kramade gosedjur, kastade boll, och rockade rockring. Folk kollade som att vi var två retards slash knarkare. Vi var så nära på att köpa två figurer med ögon som poppade ut om man klämde på magen men hejdade oss själva. Snälla döm inte.

Apple pie bed

Det känns som att min näsa tagit stryk av hårfärgningen idag, jag känner liksom konstant en ammoniaklukt. Jobbigt att vara frisör?

Hur skön låt?

Placerad på Studiestraede med laptop och stor kaffe. Livet blir inte mycket bättre ibland. Jag har CYKLAT hit.

Imorse gick jag och Mylene till Bilka för att köpa hårfärg. Till henne, inte till mig. Mitt hår har fått så att det tål nu för ett tag framöver. Mylene köpte en rödbrun färg och sen drog vi hem till mig för att färga. Jag har då aldrig gjort detta i mitt liv. Vi smackade på två förpackningar i håret, så det lär ju ge resultat i alla fall. Sen cyklade jag till universitetet och käkade lunch med Hanna, Wanda, Wandas vän, Marlies och Zeno+ hans ex. De har alltid en grym lunchbuffé på humanistiska fakulteten där man får väga maten och betala ett bra pris. Sen cyklade jag alltså själv in till stan. Så freakin' stolt över mig själv just nu.

Lyssnar på Melanie Laurent, hon är min nya girl crush. Bra skådespelerska, bra sångerska, vacker som få. Skulle jag vara kille är hon typen jag skulle falla som en fura för.

 Kolla liksom.

Four seasons in one day

Men hej. Idag har det snöat, regnat, duggat, varit sol, blåst, varit varmt samt kallt. April in all it's glory.

Det kanske var en vecka sen sist eller så. Det vore ju för mycket begärt (och av ointresse för de flesta) att be mig återge exakt vad som hänt senaste veckan.

Men lite summering:

Jag har välkomnat Hanna tillbaka! Vi hade en heldag av mys. På kvällen åkte vi hem till Zenos danska kompis bekanting från Mallorca som är en man i 40-årsåldern som fixar gamla cyklar och säljer dem. Den kvällen var som hämtad ur valfri indiefilm. Så. Himla. Konstig. Vi fick skjuts i danskens skrotbil, stannade till vid en pizzeria som Carlos bodde på. Vi trodde att vi skulle dit 5 minuter för att kolla på ett par cyklar. Låt mig säga att det var ljust när vi kom och mörkt när vi åkte. Carlos visade oss givetvis cyklarna. Sen sina andra  skrotcyklar. Sen sin lägenhet. Sina döttrar. Sin katt. Sin PIRATBAR som han hade i vardagsrummet. Piratflagga, svärd och massa sprit. Vi blev bjudna till framtida piratfest som kommer att anordnas i Carlos residens. Sen visade han sitt modelltåg vars räls sträckte sig runt hela vardagsrummet. Miniatyrkanoner, katapulter, soldater. Samtidigt som han pratade konstant och berättade sitt livs historia. Vi var mentalt utmattade när vi kom hem igen. Vilken  kille alltså. Jag ser fram emot piratfesten kan jag säga.

Åkte hem till Stockholm över helgen. Hann med middag på Griffins steakhouse och drinkar, vara full två gånger inför mamma (ingen hit), träffa mormor, hänga hos pappa, hänga på Kåken och Spyan, luncha på Vurma. Osv.

Kluven som fan inför det här med Köpenhamn- Stockholm. Känner mig hemma på båda ställena. Men på olika sätt. Mammas nya strategi för att få hem mig: Jag borde skaffa en kille i Stockholm. Aldrig har morsan velat att jag ska ha en pojkvän förut och nu bara för att hon tycker att det är en bra idé är jag självklart mer anti än någonsin.

Och idag hände det. Jag och Hanna återvände till Carlos och hämtade våra cyklar. De var asbilliga och asskrotiga men jag älskar min! Den är ljusrosa och känslan när vi cyklade hem var typ världens bästa. Friheten i att kunna cykla! Kändes som att jag kommit över min fobi. Tills vi skulle parkera cyklarna och stöter på Paul som bor i huset. Som säger att jaha nej jag har inte velat köpa en cykel, jag tycker bara att man hör om alla här som ramlar och slår halvt ihjäl sig hela tiden. Tack Paul!

Sen blev det haschfilmen Leaves of grass med Edward Norton hos Wanda och Zeno. Förutom att jag inte var på humör för en knarkad version av Sweet home Alabama så jag smet hem tidigt.

Imorgon ska jag cykla. Jag ska transportera mig med cykel. Vet ni hur länge sen det var? Jo det vet jag och nu ska vi inte tala om hur det gick.

Sitter vid köksbordet och kollar ut på en regnig bakgård. Här är vädret deppelidepp just nu. Jag har ju varit själv i min lägenhet i en vecka nu, alla mina rumsisar har varit bortresta. Men idag när jag kom hem och kollade i kylen såg jag att den ena av danskarna är tillbaka. Där fanns de typiska tecknen: Rågbrödet (ja, han lägger det i kylen), baconleverpastejen, skinkpåläggen samt filmjölken. Detta upptäckte jag efter att ha varit hemma ett par timmar och gått runt och pratat för mig själv, sjungit för mig själv, sprungit naken från duschen till mitt rum. KUL!

Påsklunchen i söndags var amaazing. Där fanns all mat man kan önska, vi fick smörgåsar med rökt lax till förrätt, pyntade ägg, överallt på bordet låg små chokladägg, till efterrätt åt vi fruktsallad med crepes och lönnsirap. Jag rullade hem. I söndags kväll,igår kväll och ikväll kör jag och Kim filmkvällar! Igår såg vi en av mina favoriter, Cocktail från 80-talet. Mycket kan man säga om Tom Cruise, men han var fan snygg när han var ung.

En sista grej angående saltet: Vad är det för fel på mig just nu? Jag är enbart sugen på salta saker. I princip det enda jag äter just nu är ägg med salt och kaviar, pickles, oliver, salta mandlar, mer oliver, pesto. ???? Okej att man får sötsug,men saltsug?!

By the way köpte jag även två tröjor idag på Urban Outfitters. De skrek efter mig. Jag var tvungen. Jag är helt förälskad i dem. Jag älskar verkligen stickade tröjor.

Adjö.

Över bron till Köpenhamn, jag tatuerade ditt namn, på min arm står det Äntligen min

Lyssnar på Eldkvarn, det var länge sen.

Senaste dagarna har jag hängt mycket med the oldies, mamma och moster. Vi har varit på stadsmuseum, judisk påskmiddag, caféer. Igår bjöd jag hem hela gänget här i huset och bjöd på fika med dem.

Igår kväll tänkte jag och gänget här gå tidigt till nån bar. Typ vid 21-tiden? Vid var inne i stan vid 01 ungefär. Barhoppade i Vesterbro. Tog tåget från Hovedbangården 04.12, jag och Wanda satt med varsin slafsig Mcdonaldsgrej och insåg när vi satt på tåget att vi inte kollat så noga var det gick. Är vi på väg till Sverige nu? undrade Wanda när hon bara såg mörker ute och inbillade sig att det var vattnet under Öresundsbron. Som tur var kom vi hem ordentligt i alla fall.

Nu är det dansk (?) påskefrokost hos Marlies och hennes danska roomies. 12 pers ska ta med sig olika saker till påskbuffén och eftersom ca 10 av oss kommer från olika länder lär det ju inte bli så himla traditionellt danskt. Jag ska ta med köttbullar! Den svenska versionen av frikadeller. Nu måste jag gåååå för lunchen startar om 1 minut (det tar exakt 1 minut att knalla över till Marlies)!

Vilken solig dag vi hade här i fatölens förlovade land! Jag tror att jag spenderade halva dagen i solen och som resultat är jag nu tomat i fejan. Pluggade, mötte upp mama och moster, tog de på en tur runt Köpenhamn. Vin på uteservering vid Nyhavn. Middag på godaste restaurangen nånsin, Bistro-de-luxe, del av Madklubben. Åt rödbetor med nån ostmousse och fisk med musselsås och perlebyg. Svårt att förklara i ord hur fint lagat det. Men fint var det!



Kvällspromenad med Mylene. Kom hem, var så sugen på salt att jag åt saltkorn. Som de var. Jag måste ju ha någon slags mineralbrist nu för tiden. Jag blir i princip aldrig sötsugen längre. Jag kan inte minnas senaste gången jag köpte godis. Men salt. Herregud, allt som är salt är gott ungefär. Kaviar, oliver, cornichoner, örtsalt, pesto. Mitt kolesterol måste ju vara åt helvete? Och okej, jag erkänner. Jag hade inget av tidigare nämnda i kylen idag. Det enda jag kunde komma på som var salt var ketchup. Ja, jag åt ketchup au natural. Något är väldigt fel här.

Dagens komplimang: Min moster kallade mig för "Maria Montazami-blond".

Solen i nyllet

Sitter på min "balkong". Fan, livet blir mer värt att leva med balkong ändå. Det är typ det enda jag saknar i min lägenhet back home. Det borde nästan vara en mänsklig rättighet. Okej, nu ska vi inte gå till överdrifter.

Senaste dagarna...

I tisdags plugg på bibblan och fajitas hos Kim. Följt av lång promenad i villa-områdena häromkring. Jag vet inte, ibland när jag ser villor och förortsidyll fylls jag av en panikkänsla. Jag vill inte hamna där? Äppelträd, garage, hunden som springer omkring i trädgården, en ful brevlåda med två namn på. Jag vet att det är klyschigt att säga att man inte vill leva svenne-liv (men sen hoppas de flesta ändå innerst inne på att få den där skiten). Helt ärligt, jag tror inte att jag är skapt för det där. Men sen gick vi förbi kolonilotter och då blev jag lite barndomsnostalgisk och varm i hjärtat för det finns något så vackert i det där. Att bara ha en trädgård. Det är så.. grundläggande och gamlingmysigt. Jag vet ändå några saker jag vill ha i livet och det är bland annat en syrénberså och en stor veranda med spröjsade fönster och korgmöbler.

Igår tränade jag och Kim tillsammans, sen åkte vi till stan till mitt hittills favofik The Living room och jag skrev en krönika till exempel. Sen städade jag hela "min" lägenhet, passade på nu när alla är bortresta. Jag har aldrig sett den så här ren. Jag är tacksam för att mamma och moster kommer, annars hade detta aldrig hänt. Sen att mamma ändå kommer att tycka att det ser ut som en unkarlslya här kan jag inte göra mycket åt.

På kvällen käkade vi hos Zeno. Herregud har aldrig ätit så mycket vegetariskt i hela mitt liv. Hälften av alla jag hänger med här är icke köttätare. Jag kommer snart lida proteinbrist. Zeno hade två italienska vänner över, sen var ju Mylene, Kim och Wanda där. Vi börjar bli del av inredningen. Pasta med grönsaker och vin. Sen drog några av oss ut. Francie's pony som har goda cocktails, två för en, alltid bra. Men problemet när man alltid går ut med utbytisar är att... de väljer ju ställen där alla andra utlänningar hänger. Ja, jag räknar mig själv till utlänning, men ibland är det kul med lite locals? Sen hamnade vi på The Jane och det var ett coolt ställe ändå. Ena delen var gammal träpanelbar med Frank Sinatra, såg lite ut som insidan av Kåken. Andra delen var röjardansgolv?

Andra random grejer som hände igår:

- Jag köpte handdukar (extremt ointressant)

- Jag tvättade håret för första gången på 8 dagar

- Träffade världens sliskigaste kille från Argentina som kände delar av gruppen igår kväll. Fick handkyssar och kommentaren: "Let me look at your eyes. Wow, you can hypnotize people with your eyes". Jag spelade med och han fattade inte, men han var ju också 90:a om vi säger.

- Fick kanske tidernas största portion ärtor serverad hos Zeno. Han var så stolt över att han tänkt på allas preferenser och allergier och så kommer jag och säger att ehh jag kan inte äta huvudingrediensen i den här maten...

- Mataffären Bilka (en institution här) hade igår öppet till 00.00 inför påskhelgen!!! Folk midnattsshoppade istället för att gå ut på krogen!

- Min mobil blev i princip antastad av man på krogen igår som tog den, knappade in sitt nummer och ringde upp sig själv. Han ska ju tyvärr till New York i några dagar men kommer hem snart och hör då av sig, sa han till min tröst. VA?!?!

- Började på en skoluppgift som har deadline IMORGON. Framförhållningen!!

Lovestoned

Lyssnar på Justin Timberlake av oklara anledningar. Pluggar på humanistbibblan med Wanda och Mylene. Jag tycker inte om att plugga på bibliotek, det är alldeles för tyst. Jag gillar caféhäng mycket mer. Varför skriver jag här? Jag har så otroligt mycket annat att skriva.

Men rätt form på kaffekoppen idag i alla fall.

"I don't get angry, I grow brain tumours instead"

Citat av den briljante Woody Allen som vi såg en film av ikväll igen. Denna gång hos mig med Mylene och Kim Vi såg Manhattan från 1979, i svartvitt. Den var helt okej. Det kan aldrig bli helt åt helvete om han står för regin. Men verkligen inte en av de bättre. Lite corny slut, det blev han och den 17-åriga tjejen, surprise surprise. Well, han är väl känd för att vara lite halvpeddo. Handlingen fick mig att tänka lite på 500 days of summer, för övrigt en av de bästa filmerna jag sett på senaste tiden. Mest för att den öppnade upp mina ögon för något jag inte helt har tänkt på förut. Hur två personer i en relation eller dejtingsituation kan se på det hela så annorlunda. För tjejen i filmen var Allen den rätte, det var helt självklart. Men han ville aldrig helt ha henne och blev kär i en annan efter flera månader av velande. Det är så absurt att en person kan tänka att det här är mitt livs kärlek och den andre bara tänker att det är kul för stunden. Och det finns liksom ingen rättvisa i kärlek. En person kan vara jätteälskad av någon men inte få den som den egentligen vill ha. Att kärlek kan vara enkelriktad. Det sjuka i det.

And I never drank alcohol and I never got high

Efter tre dagars festande är jag och min kropp ganska slut. Kroppen ville inte till gymmet idag så det blev konst istället. Jag och Mylene tog en tur till Statens museum for kunst. Vad ska man säga, det var vackert liksom. Vacker byggnad, vacker trädgård, vacker konst. Skönt att vila ögonen på en trött dag som denna. Det var otroligt stort och gratis och jag hann inte svepa in all konst på en dag så jag ska definitivt dit igen. Konst, jag fattar inte. Hur kan det beröra en så mycket? Jag kan bli helt lycklig av vissa tavlor. Äcklad av andra. Ledsen. Det finns liksom ingen liknelse. Jag uppskattar konst mer och mer för varje år. Någon dag ska jag börja oljemåla själv. Det kommer se ut som att en tre-åring har gått förbi med en pensel men skitsamma.

Ikväll var det snack om film och jazzkväll i Christiania men det blev film i partyrummet istället. Tack vare Marlies rumsis som har nyckel kan vi gå dit och kolla på storskärm när vi vill. Där satt vi 10 pers ihopklämda i två soffor med pizza och popcorn och såg Hollywood endings av Woody Allen. Inte hans bästa. Men gud vad jag gillar Woody Allen. Det är extremt pinsamt att erkänna, men jag tror att det beror på att jag själv har drag av hans neuroticism i mig. Självklart är jag inte lika hispig som honom, men ibland när jag ser hans filmer känner jag igen mig obehagligt mycket i tankegångarna.

Nästa vecka har jag lov från skolan men mycket att fixa med. Ser fram emot mamma och mosters ankomst också. Mammas första fråga om helgen: "Kommer jag kunna gå i affärer nu och shoppa när det är påskhelg?!". Hon är definitivt mer shopaholic än vad jag är.

Dagens löfte: Spendera mindre tid i tråk-Amager och mer tid i vackra innerstaden.

Dagens fotvärmare: Mylene som tog av sig sina strumpor för att jag frös så om mina fötter.

Dagens jävligaste: Denna vind. Det är blåsigt här exakt varenda sekund av dygnet. Det är mycket bättre i innerstaden för där skyddar husen. Men här där jag bor. Ibland när jag kommer innanför dörren vill jag slå någon hårt för att vindjäveln har gjort mig så förbannad. Tänk på det nästa gång det blåser mycket. Blåst gör en arg lång inuti på ett sätt jag aldrig reflekterat över förut.

Dagens fail: Nelly försöker spela foosball och släpper in ca 50 mål av 50.

Dagen skönaste låt: I Got You On Tape – Somersault - Original Version

Dessutom är ordet Somersault mitt absoluta favoritord i engelskan!

Men kolla mig då, hemma innan 02! Jag ær stolt. Dæremot spelar de hur høg musik som helst en våning ner i partyrummet vilket verkligen suger big time om man vill sova.

Ikvæll blev det middag hos Marlies med ungefær samma gæng som vanligt. Hade ju egentligen inte tænkt gå ut men... Ni vet. Det blev som det blev va. Vi gick till Francie's pony dær vi fick två drinkar før priset av två och låtsades digga topplistmusiken de spelade och dansade och blev lagom fulla. Sen gick åsikterna især om var vi skulle gå och vi hamnade på Studenterhuset dær vi spelade foosball. Jag, Zeno och en amerikansk kille ville till Kødbyen men de andra var trøtta så till slut bestæmde vi att alla skulle gå hem. Men det var kul. Det ær så konstigt hær med alla utbytesstudenter før de frågar mig alltid om hur Sverige och Stockholm ær. Det ær så nytt att behøva beskriva sin hemstad før i vanliga fall umgås jag ju med mænniskor som bor dær. Jag får liksom distans till det. Jag førvånas sjælv øver hur jag beskriver det. Det som alla sæger om Køpenhamn ær att alla hær ær så slutna. Och då brukar jag sæga att i Sverige ær det ænnu værre. Før det ær det ju. Jag tycker att mænniskor hær ær trevligare æn i Stockholm i allmænhet. Och jag inser hur tragiskt det ær. Hur ledsamt det ændå ær att bo i ett land dær ingen pratar med mænniskor de inte kænner. Jag vill inte ha det så. Jag kænner ingen samhørighet med den svenska mentaliteten alls. Men jag bor dær. Och jag sæger till alla att ja, det ær en jættevacker stad, ni borde besøka den på sommaren. Men att bor dær? Nej... Ska jag bo i Stockholm resten av mitt liv och hata mitt liv 6 månader av året før att jag avskyr kylan och snøn och det den gør med alla mænniskor? Det suger verkligen. Det ær verkligen en ny erfarenhet att vara hær, inte bara før att jag bor i en ny stad i ett nytt land utan också før att jag træffar mænniskor från hela værlden som beter sig så annorlunda och har så annorlunda uppfattning om værlden æn mig. Jag ælskar det. Vet inte hur jag ska komma tillbaka och vænja mig vid sura, stressade och inåtvænda Stockholm igen...

Kim Larsen

Men alltså kolla MUNNEN:

Hva gør vi nu lille du

Varning för icke nyktert inlägg.

Dagen: Vaknade till liv alldeles för sent. Åt crêpes hos Kim och rusade till banken och gick vilse i Christianshavn. Tänkte: Fan jag vill bo här. Tog lång promenad med Kim från universitetet och tänkte ta tupplur men fanns det tid för det? Nehej. Åt middag hos Wanda och peppade inför ny utgång men himla svårt när man är trött och bakis. Skulle ha gått på 90-talsfest på Uni men hamnade på hemmafest hos Jakob i Nørrebro med Wanda, Zeno, Kim och Mylene. Det var en trång fest. Men i världens mysigaste lägenhet med antika möbler och gamla trägolv. Vi drack Fisk-shots, kollade på kortlekar med nakna män och snodde pommes frites-spel. Jag blev full för sent så därav min onykterhet nu och jag kanske råkade somna på bussen och tunnelbanan hit. Wanda fick ta min hand och leda mig som ett barn. Dagens frågetecken: Varför ska alla danskar jag träffar försöka prata svenska med mig? De KAN INTE. Så himla larvigt. By the way sneakade jag till mig dj-rollen och spelade danska låtar som jag trodde skulle gå hem och kände mig superdansk men ingen uppskattade, typ Kim Larsen och sånt som  folk lyssnade på för 30 år sen. Grattis Nelly.

Just nu skulle jag vilja sova i 34500 år. Mange tak.

Where is my mind?

Okej inte så jäkla vuxen igår. Mitt huvud känner av det just nu.

Igår hade vi knytis hemma hos oss. Kim tog med grönsaker med dipp, Mylene potatissallad, Zeno chokladkaka, Marlies fruktsallad, jag gjorde tonfisksallad, Hanna pasta, Wanda och hennes kompis Ninni tog med sallad. Det blev ju en del mat, som vanligt! Tysk vodka kan också ha smugit in på ett hörn. Kanske även österrikiskt hembränt. Jag hade från början ingen plan på att gå ut igår. Men en stark kombo av Wandas övertalning och några shots ändrade på det. Först skrev vi upp oss på en gästlista på internet, nån klubb som heter Simons där det är superkrångligt att gå med och man måste skriva några meningar om sig själv (?) för att stå med. Marlies och Zeno skrev att de var transvestiter från Transylvanien och som smeknamn "the douchebags". Jag tror inte att vi hade kommit in där. Väl i stan trodde vi att vi smög in genom någon hemlig ingång till baren. Men vi hamnade istället på Union bar som låg vägg i vägg. Där fanns inte en enda kvinna. Vi snackade med några och frågade om det var en gaybar men de skakade förskräckt på huvudet. Sen kom det skönaste. Killarna i baren häller upp varsin öl till alla oss tjejer och säger: "You're entertaining the Danish guys, we want you to stay, and since they won't buy you drinks we'll give it to you for free". Hahaha, vi tackade och tog emot. Det var en riktigt skön bar, såg ut som en hemlig källare med 20-talsinredning och bra musik. Sen träffade vi två män som vi drog med oss till nästa ställe. Eller de visade väl vägen. Klubben hette Zen och det var som att komma in i en amerikansk hip hop-video. Inget zen där inte. Hanna: "Why is there a white guy standing on the bar rapping in a microphone?".

 Sen blev det konstigare och konstigare... Jag och ena killen satte oss i "vip"-hörnan eller nåt, för att vi inte orkade dansa. Då börjar en rik snubbe snacka med oss, vi satt tydligen vid hans drinkbord. Sen började han bjuda på drinkar och prata om hur genuina människor vi var. Frågade om vi var tillsammans, vi sa nej. Då började han fråga mig "You're so fucking beautiful, why don't you have a boyfriend?" om och om igen. Sen började han prata om att jaha om inte den här danska killen vill vara med dig så kan jag ta dig istället. Vad mer... Han tog tag i mitt hår och pekade och sa att normalt gillade han inte "det här", alltså blont hår, men mig var det okej på. När jag sa till dansken att nej nu är han för jobbig lutade han sig över och förklarade att han faktiskt var min pojkvän. Haha det blev för mycket till slut och lägg till servitriser i minijeansshorts, genomskinligt linne och höga klackar som serverade vid vårt bord på det. Dansken ställde sig upp, sträckte ut sin hand till mig och sa till rika snubben: "Vi ska gifta oss imorgon". Ja vilken kväll.

Här sitter man alltså bakis och ogift. Hanna körde en all nighter och gick inte och la sig eftersom hon skulle åka till Milano på morgonen. Hon ska åka Europa runt i två veckor och jag kommer sakna henne galet mycket. Nu har jag ett diskberg att ta tag i och sen ska jag bli bjuden på crêpes!

Jag och Hanna tog en kvällspromenad i våra skumma områden på Amager. Köpte en glass på 50-talsstället och gick runt och luffade i allsköns ro. Då kommer en kille på cykel och frågar oss vad klockan är. Jag börjar direkt tänka Åh nej han kommer slå ner oss och råna oss och säger direkt ' Vi har ingen telefon!!'. Hahaha. 'Okej' säger han. 'Du är väldigt söt'. 'Öhh tack' sa jag, förvånad över att han inte cyklat iväg med alla våra tillhörigheter än. 'Kan jag få ditt telefonnummer?'. Otippat från random kille på cykel som såg ut som en rånare. Vi började gå därifrån och jag ropade att nej tyvärr jag har pojkvän, trevlig kväll. Hanna fattade nada eftersom konversationen ägt rum på danska/svenska.

Måste även påpeka att jag ännu en gång dissar fest för hemmakväll! I festlokalen är det 'suit up-party ikväll. Anordnat av australiensiska maffian i huset. Ett gäng tjejer från Australien som bara hänger med varandra. Lyckat att åka från andra sidan jordklotet till Köpenhamn för att hänga med samma människor som hemma! Jag flyr svenskar som pesten här.

Tillbaks från frisören! Hittade en som tog ett rimligt pris till slut. Ehh ja man kan ju säga att mitt hår utan att överdriva är platinumblont nu. Inte riktigt min mening men så kan det gå va. Inte världens bästa frisör som gjorde det. Under loppet av två timmar hann hon knocka mig med fönen, spraya mig i ansiktet med hårspray samt göra om slingorna en gång för att det såg konstigt ut först. Mitt hår måste verkligen hata mig just nu.

I förmiddags hade vi födelsedagspicknick för Zeno i en park i närheten. Wanda sa att det ser så harmoniskt ut på alla bilder vi tar utomhus men egentligen sitter alla och förbannar den jävla vinden som ständigt härjar här. Det är verkligen blåsigt 90% av tiden. Sen menade Zeno att han lär sig så mycket av våra killhistorier så jag kände att jag ville dela med mig lite av min erfarenhet. Jag berättade till exempel om gången jag blev tvånglad av en och samma kille två gånger under samma kväll. Zeno noterade: "Okay if a girl doesn't want you to kiss her once, don't do it twice".

Nej nu ska jag ta tag i saker. I princip borde jag påbörja mitt städprojekt redan nu eftersom mamma kommer om en vecka och kommer att få hjärtsnurp i dörröppningen över hur vår lägenhet ser ut. Jag är inte en ordningssam person överhuvudtaget men den här röran är nästan för mycket för mig. Jag tror att jag har glömt hur ett rent golv ser ut. Vårt köksgolv är ständigt täckt av ett lager av smulor. Hanna kan lämna smutsiga tallrikar framme i flera dagar. Tills vår jättetrevliga (ehm) rumsis sätter en post-it vid diskbänken: "Clean your dishes NOW" istället för att säga något. Hanna kallade honom "passive aggressive bitch".

Dagens låt:Blondie – Platinum Blonde

Gjorde vad som helst för att bli full för kärlekens skull

Okej här har ni en mogen tjej. Jag gick på en fest som var hur trevlig som helst. Men kände så här: Jag vill bara ta det lugnt ikväll. Så jag tog ETT glas vin och gick hem innan tio. Jag tror officiellt att jag har blivit vuxen. Ingen fattade varför jag gick (de kanske är ovana vid att jag gör sånt) men fan vad skönt det kändes. Tant kände inte för att festa ikväll! Däremot har jag inte skrattat så mycket på länge som jag gjorde ikväll. Åt de dummaste sakerna. Jag och Marlies satt bland annat med en italienare i soffan (han hade en hoodie med playboy bunny-dragkedja så uppenbarligen var han inte så bright) och han sa 7 gånger "Italy is so nice. It's so nice!" följt av "But I am not really Italian. Jag er dansker". Jag tror att han skulle vara rolig men det var så fail och jag och Marlies fick världens skrattattack åt hur dum han var och han satt bara och skämdes. Jag var inte ens full? Sen började Hanna asgarva när jag förklarade för random naturstuderande kille att jag inte tycker om djur, förutom rävar och ugglor. Han: "Then you don't like most animals?". Jag: "Pretty much, no".

Jag ser så mycket fint här som jag vill fota hela tiden men jag glömmer kameran. Små saker som inte finns hemma. Smörrebröd som ser ut som små konstverk till exempel. Eller glassbaren som ligger precis i närheten av där jag bor som jag precis har upptäckt som hur många sorters hemmagjord glass som helst och ser ut som ett 50-talscafé. En sjuk grej by the way: Hemma i Svealand är ju kanelbullar standardgrejen att äta. Man kan säga att kanelbullen är bakverkens arketyp. Man bakar bullar, man fikar med bullar, man köper en bulle till kaffet på Sleven. Men inte här! Här har de sneglen. Det betyder alltså snigel på danska. På Seven eleven här man kan köpa en jumbo snegl för 10 spänn och nu har jag aldrig lyckats äta en hel själv, men jag har smakat. Kanelbullen släng dig i väggen. Jag kanske borde importera sneglen till Sverige? Det skulle bli en stor hit tror jag.



Dagens svåraste: Att hitta en frisör som inte tar 2000 spänn för klippning och slingning. Inte ens i sunkiga Vesterbros knarkkvarter kunde jag hitta en jävel med sax som kunde göra det för ett normalt pris.

Dagens distraktion: Brett arsle.

Dagens bedrift: Cyklade på riktiga cykelvägar bredvid trafik.

Dagens hjärtvärmare: Att få skypa med Samis.

Dagens 'jag vill slita av mig öronen och kasta de på henne'- situation: När australiensiskan i min klass öppnar munnen.

Dagens Zenocitat: "It is ten over nine. You can stay til ten over ten".

Happiness hit her like a train on a track

Just nu glad för skön promenad i solen, för att höra Colplays nya låt och återigen för att det är vår.

Here comes the sun

Efter extremt lång promenad (mest eftersom vi gick vilse) och världens sämsta My week with Marilyn med Myléne kommer Hanna hem och berättar en historia som fick mig att garva i 15 minuter non stop. Har just nu träningsvärk i både ben och mage med andra ord.

Idag fyndade vi på vintage-affären Wasteland och hann cykelöva i parken som små barn. Den här solen gör en galen.

Dagens bästa: Mycket. Men förmodligen Hannas historia om stolen som gick sönder.

Dagens sämsta: När man inte längre ser Bella Center så vet man att man är illa ute.

Dagens godaste: Kaffet på The Living room är grymt.

Dagens låt: Pasadena – Here Comes The Sun - Summer Mix


Dagens Zenocitat (från hans födelsedagsfestinbjudan):  "I hope that tomorrow evening I will not sitting alone on my chair staring at the sunset. "


Dagens saknad: Pappa.


Dagens frossande: Frusna vindruvor.


Dagens frågetecken: Hur både Wanda och Hanna kunde beställa varsin Onepiece från internet idag. Vem vill se ut som en jättebebis.


Dagens fynd (stöld?): Fin plåtburk som låg utanför någons trädgård.

Soffhäng

Sitter på mysiga caféet The Living Room på Studiestraede med Hanna och Marlies. Vi "pluggar". Men faktum är att min kurslitteratur faktiskt är sjukt intressant. Jag läser om Ethos i retoriken. Jag har börjat sakna att läsa skönlitteratur förresten. Länge sen jag läste en riktigt bra bok.

Ikväll ska vi på middag i kollektivet i Frederiksberg. Hoppas på att det inte blir linsgryta igen! Varje gång vi käkar middag här brukar alla skämta med mig om att maten är full med jordnötter, soja och bönor. Tur att det bara är skämt.

Nyss spelade de Velvet underground. Andra gången de gör det när jag sitter på ett café här. Danskarna har bra musiksmak! Det spelas i och för sig liknande musik som hemma, men det känns som att de uppskattar lite äldre musik också. The Strokes spelas ofta på offentliga ställen här. Och är det bara här, eller har den här gamla låten Everything But The Girl – Missing (Todd Terry Remix) fått nytt liv? Den spelas på alla dansgolv här.

Fan nu tog kaffet slut. Kanske ska läsa lite istället.

Herregud jag är på oförskämt bra humör. Har varit ute i solen hela dagen med Hanna. Vandrat runt i stan, fikat på uteservering, gått i Rosenborgs slottspark. Min näsa har börjat få fräknar!

Sitter och lyssnar på Pasadenas Here comes the sun och väntar på att få middag hos Marlies som lagar currygryta ikväll. Kär i våren idag.

Indre byn

Sitter på ett café i Indre byn och fixar grejer. Dricker americano och äter rågbrödsmuffin (?) Egentligen skulle jag ha gjort en "spontanresa" med tåg från Hovedbangården idag med Hanna, Marlies, Wanda och Laure. Men helt ärligt kände mig trött på att umgås med folk. Känns som att jag är med människor 24/7 så jag behövde en stund för mig själv. Hade massa planer för allt jag skulle göra idag men jag hade en lat förmiddag istället.

I torsdags mötte jag och Hanna upp polska Ania som jag träffat på språkkursen och hennes kompis Anne. Vi hamnade först på ett fjortisställe och sen på sköna Floss. Den baren skulle aldrig existera i Sverige. Alla röker. Inomhus. Och det är minimalt med utrymme. På nedervåningen finns biljardbord och fotbolsspel och röken är så tjock att man knappt kan andas. Och det är inte bara nikotinrök. Här hänger coola hipsters blandat med halvalkade gubbar.

Igår var ju en dramatisk dag kan man säga utan att gå in på detaljer. På kvällen tog vi oss till Wandas andra bögpolare från USA som bor hos en värdfamilj i ett stort hus på Amager. Hej drömhus. Precis som jag beskrivit mitt drömboende, i en stor villa i Köpenhamn med högt i tak, vitlaserade trägolv och öppen spis. Max värdföräldrar skulle ju inte vara hemma var planen. Men det var de! Vi satt i köket och drack medan de kollade på tv ca två meter ifrån. Så himla konstigt. Vi lekte drinklekar och pratade om breda arslen medan familjen hade fredagsmys precis intill. Men vi pratade om det, vi känner alla att vi inte har samma normer sen vi kom hit. Vi är liksom nya i en ny stad. Man kan släppa lite på hämningarna då? Så mycket jag gjort sen jag kom hit som jag inte skulle göra hemma. Hur som helst åkte vi in till stan och virrade runt alldeles för länge och gick förbi stället vi skulle till flera gånger. Fail!

Förresten har jag och gänget bokat resa till Stockholm i maj. Det ska bli så kul att få agera stadsguide! Jag har berättat så mycket om min hemstad nu så alla är riktigt peppade. Jag har upptäckt att vissa människor är genuint intresserade av Skandinavien, som Max jag träffade igår. Han kände till svensk musik (och svenska killar).

Mm lite gangster hip hop på det.

Childish Gambino – Heartbeat

Svetten rinner

Kom precis från gymmet, det blev quick stram-op och core idag. Ledaren ser ut som Akon. Gissa vilken musik han delvis spelar. Akon. Vill hoppa in i duschen nu men min kära badrumsdelare (en kille utan hår) tar 300 timmar på sig i duschen på morgonen. Jag vet inte riktigt vad man möjligtvis skulle kunna göra där inne så länge. Jag vill heller inte veta.

Och vad fan gjorde jag igår då? Jag tränade, hade retorik, käkade middag med Wanda, Hanna, Marlies och världens härligaste bög från USA. De blev höga, inte jag. Jag tror aldrig jag sett människor äta så mycket. Först tortillas med alla tillbehör man kan tänka sig. Sen norra Europas största chokladkaka med äppelmos. Sen popcorn. Frukt. Choklad. Kakor.

Det var för övrigt en stor dag igår. För första gången på 7 år satt jag på en cykel igen! Jag fick låna Marlies brorsa rosa cykel som han lämnat här. Och vem hjälpte mig med första cykelturen om inte Marlies, den blivande gympaläraren. Kände mig som ett barn när jag vinglade fram genom grusgångarna i en park här i närheten. Det var panik i bröstet blandat med lycka. Jag överkom min fobi! Jag är stolt.

Ikväll har Zeno italiensk middag hos sig. Vår vardag börjar likna Vänner. Vi är ett gäng på 6 pers som började käka middag en gång i veckan men nu är det minst 3-4 gånger. Vi springer över till varandra och skvallrar. Det finns intriger och dramatik. Vem är jag i Vänner? Kanske Phoebe.

Nu är det 13 grader och sol och det ska jag njuta av!

Den här helgen var galet intensiv på ett spontant sätt. Jag hade ca noll planer innan fredagen. Helt plötsligt hade vi fest här både fredag och lördag och judisk stormiddag i söndags.

Fredagkvällen ägde ju faktiskt. Festen här var lyckad förutom alla fulla människor som välte skoställ, tappade ginflaskor utanför dörren och överflödet av gröna jelloshots. Och det faktum att varken Hanna eller Zeno ens lyckades ta sig till krogen utan istället spenderade natten på vårt uppvärmda badrumsgolv. Men vi andra hade kul! Jag dansade i flera timmar, Wanda ville bara gå nånstans där "the attractiveness is high" och klockan fyra stod jag på ett fullt upplyst dansgolv och skakade loss.

Lördagen blev en mysdag i Frederiksberg. På kvällen var vi alla så fruktansvärt trötta men alla kände någon slags festpress så vi försökte verkligen. Bjöd över folk till oss. Förutom att vi verkligen inte orkade festa. Därav fick jag köra hem folk.

Igår städade vi i flera timmar och ändå såg inget speciellt rent ut. Sen mötte jag upp Hatim och vi kollade in Lille havfruen tills det började regna. Jag hade lovat att laga en judisk rätt till middag. På något sätt blev även Hanna och Wanda inbjudna. Bjuder man Wanda bjuder man Marlies. Och hennes brorsa. Och då måste man bjuda Zeno och Sofie. Och Kim. Helt plötsligt var jag ansvarig för en middag till 8 personer där jag skulle laga en rätt jag aldrig gjort förut. Jag chansade på måtten och gick på magkänslan och... det blev sjukt gott! Jag gjorde Lokshen kugel. Blandade färsk pasta med färskost, mjölk, ägg, creme fraiche, socker, kanel och ställde in i ugnen. Serveras med sylt. Ja, det låter som en efterrätt men hela min uppväxt är detta något som serverats som middag eller lunch hos mormor. Därför kändes det bra att jag fick till det. Sophie hade bakat nya zeeländska kakor till efterrätt och vi spelade mitt favoritspel med kändisnamn i pannan. Jag är numera känd som spelgalningen. Jag vill alltid s pela nåt eller leka lekar. Precis som jag varit sen jag var barn.

Idag blev det träning, plugg och på kvällen traskade jag, Wanda och Hanna till ett kollektiv i Frederiksberg där 19 danskar delar två hus. Med oss hade vi vin och chokladkaka. Det var en konstig kväll... Gitarrspelande och snodda apelsiner.

Imorgon måste jag upp tidigt vilket är en totalt ny upplevelse för mig. Här börjar alla på eftermiddagen. Hanna tycker att det är tidigt om hon har lektion vid 11.

Dagens bästa: Vår sneaky fredagskvällsplan.

Dagens bästa nr 2: Att jag orkade springa 30 minuter utan uppehåll.

Dagens vackraste: Eftermiddagssol på Svarta diamanten.

Dagens tråkigaste: Metroresor fram och tillbaka till Amager.

Dagens känsla: Stress + glad+ RBF.

Dagens insikt som kanske inte är ny men ändå: Jag vill typ inte lämna denna stad.

Dagens låt (Hanna: Det är hemsk text! Jag: Nej, det är sant) : Slugga Black – Toot It And Boot It Feat YG

Och här kommer ett bakis/trött inlägg mitt i natten:

Idag vandrade vi runt Nørrebro och Frederiksberg hela dagen, jag, Wanda och Hanna. Och hejsan svejsan jag blev helt kär i området. Jag vill bo där. Skulle jag bo i Frederiksberg skulle jag inte lämna Frederiksberg. Det var en sjukt bra dag överhuvudtaget. Skönt bakishäng med flummiga paparazzibilder (Wanda ville fota snygga danska killar för att visa folk hemma hur coolt Köpenhamn är så hon smygfotade random personer i vår omgivning), detta samtidigt som vi hittade på en dans som vi ska framföra för de andra någon dag, till Total eclipse of the heart. När sången börjar med "Turn around bright eyes" ska vi t.ex. vända oss om och sen föra händerna längs ögonen med dramatiska rörelser och så vidare. Ni fattar. Det är riktig lågstadienivå på detta. Sen mötte vi upp Marlies och hennes brorsa för att dela på tre mackor på coolt kafé. Danskarna kan sina smörgåsar kan jag säga.

Ikväll började förfesten hos Wanda, Zeno och Sophie men vi blev för många för deras pyttelilla vardagsrum så vi fick flytta partyt till vår lägenhet. Igen. Sören och två italienare kom. Marlies+bror. Pierre och Theo. Tre danska killar och dansk tjej. Ser framemot alla härliga flaskor och burkar som kommer stå på bordet imorgon bitti och bara vänta på mig med sin mysiga lukt! Jag var så extremt trött ikväll att när klockan slog tolv meddelade jag alla: "Those who wanna go out, go out? Those who wanna go to Wanda's, go there. Those who wanna sleep (pekar på mig själv), sleep". Jag körde med andra ord ut alla från vår lägenhet. Just nu sitter Hanna, Wanda och vår danska rumsis och röker i köket. Herregud skulle man säga ett ord för folks favoritsysselsättning här kommer det verkligen vara "stoned". Inte jag då. Men vilken extrem kontrast att komma från Stockholm där jag inte känner en själ som röker på till att komma hit och det är lika naturligt som att borsta tänderna. De hittar alltid en ursäkt. "Jag känner mig stressad", "jag vill bli partysugen", "jag mår bra, det kommer göra mig ännu mer glad". Here it's a green day every day så att säga.

Dagens citat: "I'll get my snegl (dansk kanelbulle) out"/ Felix.

Dagens bästa: Bjuden till middag måndag kväll i kollektiv där 19 pers bor i Frederiksberg.

 Dagens sämsta: Att jag var så sinnessjukt trött att jag inte orkade festa ikväll.

Dagens låt: Total eclipse of the heart- Bonnie Tyler.

Dagens töntigaste: Människorna som firade St Patricks day på vår gård med tönthattar och töntbrillor i grönt.

Dagens höjdpunkt: Att få sova!!!

Okej här kommer officiellt ett fylleinlägg. Jag kom precis hem från krogen.De stängde! Klockan fyra! Jag visste inte att de gjorde sånt här.

Ikväll var vi kring 15-25 pers i vår lägenhet (ingen aning egentligen). Folk välte saker. Folk drack jello shots. Folk var jävligt fulla.Själv dansade jag till Simply the best samt sjöng med i Total eclipse of the heart. Vid tolv försökte vi få ut alla som inte spydde eller sov. Vi hamnade på Jolene (hmm kan jag ha haft nån inverkan här kanske?) och dansade resten av natten. Random killar kom fram och snackade. Alla från Sverige. Vad är grejen. Som att jag åkte från Sverige för att träffa svenska killar. Tror inte det va!! Till slut var det bara jag och Marlies brorsa kvar och vi dansade till... MGMT? Svårt att minnas. Just nu äter jag fullkornsmakaroner med dansk ketchup. Jag tror att det säger allt.

Godnatt kanske?

Jaaa.

13 grader och sol

Jahopp. Då har man börjat morgonen på gymmet igen. Jag vet inte vad som flugit i mig men just nu ÄLSKAR jag att springa. Har sprungit fyra dagar i rad och mina ben känns som att de väger 100 kilo var och jag vet att jag borde vila nån dag från träningen men jag kan inte låta bli. Byggde upp en sån förbannad energi som liksom bara väntade på att komma ut efter att jag blev frisk. Dessutom, vad finns det för ursäkter för att inte träna om man bor 1 min från ett gym?

I onsdags kväll var vi hemma hos Kim och förade. Förutom att nånstans under "förandet" insåg alla att de faktiskt inte ville gå ut. Så jag gick hem och sov istället. Det var bland de smartaste besluten på länge. Men nån kväll ska vi gå dit, till Francis Pony som har två cocktails för 60 spänn varje onsdag, fredag, lördag!

Igår dansk kulturkurs med temat "dansk musik". Konstig föreläsning. Vi fick höra gammal folkmusik, Outlandish och Olsen Brothers i en salig röra.

Igår kväll österrikisk middag hos Marlies. Hennes bror var på besök från Wien och Sophie, Zeno, Hanna, Wanda, Anders, Morten och Daniel var där. Vi fick potatissoppa och kokad kvarg stekt i brödsmulor. Sjukt otippat och gott. Sen lekte vi lekar resten av kvällen som ett gäng barn och jag fick vara dj. Zeno fäller alltid de roligaste kommentarerna. Vi skulle kunna skriva en hel bok med hans citat. Klassiker: Marlies är vegeterian men äter fisk ibland; "You know Marlies, fishes are animals too". En gång när vi frågade honom om nåt hänt med en tjej han träffade sa han: "Maybe yes. Maybe no". Nu kommer jag inte ihåg fler, men varje gång vi har middag dyker nåt nytt konstigt upp.

Sen har jag tagit det ödesdigra beslutet att införskaffa en cykel. Alla danskjävlar cyklar ju och nu har alla i min omgivning här i huset också skaffat cykel så jag känner att det är ett måste. Jag kommer darra som ett asplöv första gången jag sätter mig på sadeln. Jag har inte cyklat sen jag var 17 år och nästan slog ihjäl mig när jag ramlade av en cykel i Skåne. Minns fortfarande känslan av panik när hjulen började vingla åt olika håll och jag VISSTE att jag skulle träffa asfalten med en jävla smäll. Iförd världens minsta sommarklänning och inge hjälm. Jag gled längs vägen. Flera meter kändes det som. Skrapade upp varenda kroppsdel. Kände blodet på örat, sen armarna, var nära på att svimma när jag såg hur det strilade från knäskålarna. Min ena fot svullnade upp till dubbel storlek. Jag kunde inte gå ordentligt i flera veckor efteråt. Sen dess har jag inte suttit på en cykel. Förutom sorten som är monterad i golvet då.

Nu måste jag läsa retorikläxan. I solen. På min vackra betongloftgång.

Lidt kaffe

Onsdag eftermiddag på ett kafé nära Kongens Nytorv. Solen skiner, jag ser ut över Gothersgade där vårglada danskar vandrar omkring. Stressen här är påtagligt mindre än i Stockholm. Folk går inte omkring med mord i blicken på samma sätt. Man äter och dricker ute. Vid den här tiden börjar folk ta sin eftermiddagsöl på restauranger. Varför måste jag flytta härifrån? Det här känns som hemma. Brödet är godare, ölen billigare, klubbarna har öppet längre, här existerar inget Stureplan, Nyhavn slår Slottskajen, de spelar Sanne Salomonsen på gymmet, killarna är snyggare och deras skägg större, alla klär sig inte EXAKT likadant, här säger man Skadt istället för Älskling, det är snäppet varmare och man kan gå ut på en tisdag kväll och ha skitkul. Har redan panik över att det är mindre än 4 månader kvar.

Den här helgen gjorde vi en resa med ESN Erasmus där ca 150 utbytesstudenter klämdes in i två bussar och vi åkte runt i olika danska städer. På fredagen åkte vi i 6 timmar till Skagen. Träffade några trevliga tjejer som bor i vårt hus, sen hängde vi med dem resten av resan. Samt flummiga killar från Frankrike, USA och Kanada. Skagen var otroligt vackert men vädret var av det sämre slaget, vi stod och frös på Danmarks nordligaste spets och försökte njuta av havet och stranden men det var svårt. Men jag ska tillbaka dit när det är sommar. Lär vara hur underbart som helst. Sen fortsatte vi bussresan till Aalborg. En gammal och fin stad men relativt död. ESN-ledarna skulle ge 150 pers en guidad tur i staden på kvällen. Men 150 personer är lite för många för en stadsvandring, ingen hörde vad som sas och det var nog lika bra för resten av resans guidade turer bestod av att någon random person läste från en bit papper "Ehh..uhmm.. this is a church. It was built in... 1740? 1750? Something like that. Let's keep on walking". Vi gav upp efter att vi vandrat x antal varv kring en kyrka och gick till nån studentpub. Sen vidare till Aalborgs "partygata", Jomfru Ane Gade.

Gatan bestod av kanske 20 barer. Den ena värre än den andra. Här snackar vi white trash på en helt ny nivå. Men jäklar vad kul vi hade. Dansade till 90-talslåtar, shottade 10-kronorsshots och drack öl. När vi skulle gå från ett ställe till ett annat står plötsligt franska killen 1 cm från mitt huvud och håller om mig och säger nåt. Sen tittar jag åt sidan och då står 5 pers från vårt gäng uppradade och glor på oss som att vi ska hångla vilken sekund som helst. Vilket inte alls var fallet (från min sida i alla fall). Herregud vad jag skrattade. Och kvällens bästa kommentar!! Jag fick höra av en amerikan att jag lät som en amerikan. Han kom från en byhåla i South Dakota så frågan är hur pålitligt det är, men jag blev glad i alla fall.

På lördagen, efter frukostbuffén där alla snodde med sig typ 5 mackor var till lunch, åkte vi bussen till Aarhus. Där fick vi en "guided tour" av en australiensare. Han visste ungefär lika mycket om Aarhus som jag gör. Vid ett tillfälle stannade han upp för att säga nåt i stil med: "I come from Sydney. That's quite a big town. Bigger than this.Okay, let's keep on". Hur som helst besökte vi Aarhus moderna konstmuseum och det var mer än coolt. Högst upp på byggnaden kunde man vandra omkring i en glasgång i regnbågens färger och se ut över hela staden. Hanna sa varannan sekund "This is sooo coool! Sooo coool!" tills jag sa åt henne att lägga ner. Vi såg en skulptur av Muek också och han kan ju vara världens bästa konstnär, hans skulpturer ser exakt ut som människor. Efter museet tog vi bussen mot Odense.

Odense var min favostad helt klart. Inte för att vi såg mycket när vi kom fram, det var kolsvart och vi gick och käkade kebab på random sunkigt ställe. Sen skulle hela gruppen mötas upp för att gå till en klubb tillsammans. Klubb Retro. Yeah. Det var bättre än föregående kväll men... en småstad är en småstad? Vi firade Hanna som fyllde 21 på tolvslaget!

På söndagen fick vi ännu en briljant guidad tur kring staden. Denna gång gick vi runt i en park och "guiden" sa "In this park people sit out and drink beer in the summer". Det var ungefär det. No shit, kan man dricka öl i en park på sommaren? Sen hade vi 6 timmar att döda i en stad där allt var stängt. Men Odense var en riktig pärla, dit vill jag också i sommar. Parken var helt magisk och vi gick till ett H.C. Andersen- museum för barn som fick mig att önska att jag var 7 år igen. Sen åkte vi hem och kom hem ganska sent på söndagskvällen. Eftersom det var Hannas födelsedag bakade Mylene och Kim, som vi träffat på resan, cupcakes och kom och överraskade kring midnatt. Det var en bra helg! Världens sämst planerade resa, men det var sjukt intressant att se mer av Danmark och träffa folk från hela världen.

Idag funderar jag på om jag ska gå på danska språkkursen som jag absolut inte känner mig välkommen på eller om jag ska skippa och käka hos Kim och gå ut istället. Svårt val!

Onsdag

Att vara sjuk just nu suger verkligen på 549 olika plan. Ungefär. Det är så otroligt mycket jag vill göra här och allt kräver verkligen att man inte är sjuk. Men jag är sjuk. Igår kväll missade jag soppkök+jazzklubb för att... jag var sjuk. Jag vill av hela mitt hjärta gå och träna på mitt fina gym mitt över gatan. Men jag kan inte. För jag är sjuk. Jag är liksom förbannad konstant för att jag är sjuk. Det är så värdelöst. Tvingat mig själv till lektioner denna vecka men sitter där som en annan autist och orkar inte lyssna ordentligt eller engagera mig. Jag kanske ha  fått nån förbannelse sen jag kom hit? Sjuk tre gånger, min iphone blev stulen, jag fick inte pengar från csn, många utekvällar har slutat i att nån av dem jag gått ut med blivit alldeles för full och svimmat eller spytt. Haha vad är det här?

Igår kväll blev det istället en lugn hemmakväll där vi kollade på 80-talsklassikern Fatal attraction. Men jag hade glömt hur jäkla läskig Glenn Close är. Oh my vilken psycho lady. Vi bokstavligen skrek rakt ut, våra danska rumsisar undrade vad det var frågan om.

Idag tog jag mig trots allt ut. Till danska designmuseet eftersom det är gratis för studenter på onsdagar. Jag och Hanna mötte upp Marlies och Laure. Jag älskar dansk design! Inga (i min mening) har lika snygg design som danskarna. Efteråt gick vi till sött café på samma gata som hette Mormors och drack kaffe ur små kaffekoppar med blommor på.


Mormors på Bredgade

Du skal ikke gøre så

Herregud jag vill gråta varje gång jag sväljer. Smärtan går liksom upp i öronen. Provade pappas huskur med vitlöksklyftor i öronen men det funkade tydligen inte. Nu ska jag inte klaga liksom. Det är ju alltid tråkigt. Men det är svårt att uppskatta denna vackra stad när man mår så skitadåligt som jag gör i denna stund.

Idag gjorde jag en sak jag drömt om länge. Ingen skulle fatta det underbara i det. Men underbart var det. Det har grott i mig i flera år. En sån liten sak. Som ändå är så stor. Och jag gjorde det.

Blev attackerad av läraren på språkkursen igen idag. "Men Nelly hva gør du hær,  du kan ju godt førstå dansk ikke sant?". Men for i helvede. Jag vill lära mig danska språket, ska det vara så svårt att förstå. Jag kan inte uttala hälften av denna verbala träskmark. De kan inte ens förstå varandra själva. Jag skulle behöva en dansk tandempartner! För de som inte hajar är Tandem något jag och min kära kollega och vän (som är bäst i världen och så) Sama håller på med på mitt jobb. Det är alltså språkutbyte enkelt uttryckt. Para ihop mig med en dansk Sama? Helt seriöst finns det en tjej här som inte vill tillbaka till sitt hemland utan vill träffa en rik dansk så att hon kan stanna här forever. Men det är ju världens bästa stad, så I can't blame her.

Jag fick currymiddag idag hos Marlies och vi kollade på youtube på en kille som imiterade olika accenter av engelska över hela världen. Bland annat rysk engelska. Som Hanna tyckte att jag pratade. Jag tror att hon insåg sitt misstag efter det...

Jag vill dela med mig av ett fantastiskt uttryck jag lärt mig. RBF= Resting Bitch Face= När man slappnar av och typ råkar kolla på sig själv på stan i ett skyltfönster och inser att herrejävlar vad arg jag ser ut. Låt mig bara säga att uttrycket kom upp när vi pratade om en av våra rumskompisar.


                                                  Vacker och smickrande bild från helgen

Måndag morgon

Jag har inte skrivit här på ett par dagar för att jag haft en gäst att underhålla. I fredags kom Lollo hit!

Fredagskvällen spenderades hos Pierre, en fransk kille i huset. Han hade danska kompisar över, men vi var säkert 8 olika nationaliteter där. Vi fick crepes (precis som svenska pannkakor men det fick man inte säga) och vin. När klockan blev lagom drog några av oss till Jolene i Kødbyen. Tyvärr var musiken av det sämre slaget så vi virrade runt en stund i slaktområdet på jakt efter ett bra dansgolv.

På lördagen var det dags för loppmarknad. Inte Lollos favoritsysselsättning så vi mötte mest upp de andra för brunch i stan. Lördag kväll hade Marlies rumskompis hyrt festrummet för att fira sin födelsedag. Det bjöds på tårta och grejer. Det blev en bra kväll och jag och Lollo somnade som två stockar i min 80-säng på samma kudde.

Igår var vi hurtiga och åkte in till stan för att gå på Nationalmuseet. Tydligen är det gratis inträde på många muséer i Köpenhamn. Det kommer jag minsann att utnyttja. På eftermiddagen tog jag och Lollo det ödesdigra beslutet att testa fotbehandling där man stoppar ner fötterna i ett akvarium med fiskar som äter upp död hud på fossingarna. Herregud. Till alla som inte har provat, PROVA! Det var den konstigaste upplevelsen. Vi visste inte om vi skulle skratta ihjäl oss eller kräkas. Det kändes så obehagligt och läskigt att ha hundra små fiskar ätandes på ens fötter. Efteråt var det värt det, fötterna blev mjuka. Men herregud. Inte är det en spa-upplevelse.

Igår kväll vinkade jag hejdå till Lollo och knallade hem för att hjälpa Hanna att laga middag. Vi har ju som tradition att bjuda varandra på mat från våra hemländer. Hanna lagade Chipotle igår, vilket innebar: Stekt kycklingfilé, stekt paprika och lök, salsa, potatisklyftor, ris, grönsaker, sås och tortillabröd. Ungefär som tacos/fajitas. Sen kom Wanda, Zeno, Marlies och Sophie över. Det åts kan man säga. Och till efterrätt färska frukter. Försökte spela svenskt spel med alla men det blev mest så att vi fastnade framför youtube och började prata om groupies till djs.

Idag gör min halsjävel ont. Kan man bli förkyld tre gånger under loppet av en månad? Jag förnyade mitt träningskort igår och var så glad för att komma igång igen. Sprang en stund igår. Skulle fortsätta idag. Och nu känns det som att jag har en studsboll i halsen. Ingen som har tips på nån bra medicinman i Köpenhamnstrakten som kan göra nån helig dans runt min hals eller så?

Computer says nooooo

Jahopp här stannar man hemma från filmkväll för att vara duktig och läsa och gå i säng tidigt. Och då är det fest i festlokalen som är placerad exakt under mitt rum. Jag hör till och med vilka låtar de spelar. Nyligen var det Somebody that I used to know av Gotye. Skönt, då slipper jag ju spela musik själv.

Men varför sitter jag framför datorn är frågan. Ska läsa en prettobok av Stefan Einhorn nu istället.

Förresten är det nån som läser den här bloggjäveln? Här får man minsann inga kommentarer. Jag kan ju lika gärna ha en privat blogg egentligen. Jaha vad säger ni nu va? Jag kanske skaffar lösenord på den här! Då är ni inte så coola längre va.

Haha jag är så töntig. Hejdå.

Rapparen Nelly

Bakis är bara förnamnet på mitt tillstånd just nu. Herregud. Den här dagen har passerat i dvala. Hade intressant dansk kulturkurs och kunde för allt i världen inte koncentrera mig.

Igår var vi ute på Studenterhuset, ett fik/pub/klubb i stan. För studenter såklart. Och igår var det speciellt för utbytesstudenter. Jag förbannar mig själv varje gång jag går på dessa tillställningar och ändå gör jag det om och om igen. Men det här var sista. Vi var där med trevliga personer, så det var ju kul. Dock börjar det bli riktigt jobbigt att ingen fattar vad jag heter när jag säger mitt namn och att det alltid slutar med att jag uppgivet säger "Men du vet, som rapparen Nelly". Men folk på dessa ställen. Och musiken. Marlies frågade oss idag om vi hade gått hem tidigt. Jag svarade "No, I drank instead". Det var mitt sätt att hantera situationen och jag måste säga att det var framgångsrikt. Vi var nog där till tre-tiden och avslutade kvällen med att behöva gå en station för att tåget stannade för tidigt. Under promenaden har jag svaga minnen av att vi (jag) sjöng med världens fulaste och högsta fylleröst bland annat Roxette samt "rappade" 50 cent-dängor. Oklart varför.

Igår hade jag även språkkurs. Denna gång nivå 3 som tydligen skulle passa mig bättre än nivå 1 eftersom jag är svensk (och ett proffs). Det första jag får göra när jag kommer in i klassen är att förklara vem jag är. På danska. Har jag någonsin pratat danska i mitt liv? Nej. Har jag någonsin påstått att jag kan prata danska? Nej. Alltså en udda situation att befinna sig i. Alla satt som frågetecken när jag sa "Haj jej hiiier Nelly å jej kommar fra Svääärje". Men efter första timmen kom läraren fram till mig och sa att hon tyckte att den här kursen är för simpel för mig och att jag borde kolla efter nån annan. Vad är grejen med att jag inte bara får läsa kurser i danska?! Låt mig vara liksom. Jag tänker fortsätta. Det enda som kommer stoppa mig är om de fysiskt släpar ut mig från klassrummet.

Saker som har lyst upp min dag:
- Att det har varit varmt
- Att jag fick min tvätt av Zeno som han tog ut från torktumlaren igår och hade vikt allt jättefint i en påse
- Att Alvedon finns
- God sallad i stan med Hanna och Daniel
- Att vi fick plats på en resa nästa helg där vi kommer åka runt i Danmark och besöka olika städer
- Att inte alla följer med på resan
- Att jag inte ska gå på en utbytesstudentfest till ikväll

Dagens underbara låt:

Paul Simon – Mother And Child Reunion

True story

Idag var det varmt i Köpenhamn! Eftersom det alltid blåser ca 20 meter i sekunden här så har kylan liksom känts lite värre. Men idag gick jag ut utan att vilja dö av köldskador. Det var så varmt i solen! Kändes som att hela Köpenhamn var på lite bättre humör.

Hade retoriklektion men var totalt distraherad av vissa anledningar.

Var med Hanna på Padulan café som var hur fint som helst med bokhyllor längs väggarna. Faktum är att denna stad är full av mysiga caféer. Det slår Stockholm med hästlängder. Dessutom låter maten godare här. Hønsesallad istället för kycklingsallad och oksekød istället för nötkött. Okej, jag vet, det är ett eller fler grava fel med mig.

Ikväll var vi hos Sophie som hade Nya Zeeländsk kväll! Hela gänget var där ( vi försökte btw idag att komma på ett passande namn för vår grupp eftersom det är så jobbigt att säga allas namn, jag tror att vi kom fram till The coolest kids in town eller nåt sånt passande). Sophie hade lagat fish'n'chips till middag och pavlova till efterrätt. Inte dumt ska jag säga. Sen kollade vi på Flight of the conchords vilket jag aldrig sett förut och det var så roligt att... ja, att jag skrattade liksom. Jag måste se fler avsnitt.

Idag var jag inne på billighetsaffären Tiger och shoppade loss. Bland annat en rosa mössa som det står Kærlighed på. Alltså Kärlek på svenska. Alltså astöntig. Men jag kunde absolut inte låta bli.

Känns som att jag borde plugga den här veckan. Börjar känna av att det kan bli svårt att ta tre kurser samtidigt utan att faktiskt läsa nåt. Jag har provat att plugga på min säng och jag kan berätta att the outcome är= man somnar. Alltså inte en bra strategi. Alltså bra idé att gå till fik/bibbla.

Det här får bli dagens låt:

The Coral – Liezah

København dine øjne lyser mig hjem nær jag får nok

Jag är tillbaks i grötstaden igen!!

Det var toppen att träffa alla fina fejjor i Stockholm. Blev lite varm i hjärtat av vänskapsmys och sånt. Låter jättelarvigt men jag har haft en jäkla tur att lära känna bra människor. Som bjuder på minipajer, smakbitar av kebab, födelsedagspresenter, taxi och värme och kärlek.

Det blev två utekvällar på Under bron. Ett bra ställe egentligen? Men dessa killar med mobilfodral runt halsen och ironisk mustasch och huvudet i det blå. Nej.

Men fler bra saker med att vara hemma: Jag fick gå på Hantverkargatan, äta på Vurma, äta mammas mat, träffa min familj samt besöka min älskade frisör.

Himla smidigt att flyga hit också. Hinner knappt sätta sig i flygstolen förrän man är framme.

Sen var det lattjo att få veta av CSN att man inte kommer få nåt studielån för att jag inte skickade in mitt val av kurser för ett par veckor sen. Jättesvårt när man inte hade fått möjlighet att välja innan i och för sig. Men älska CSN. Verkligen.

Nu måste jag verkligen sova. Men den här låten, hur bra?