Radioskugga

Jag är återuppstånden. Eller typ då. Har varit totalknockad i sängen i cirkus tre dagar. Det var lattjo ska jag säga. Om jag inte sov så kollade jag nåt skräp på nätet. Började i desperat försök till underhållning kolla på Svt Play och 30 grader i februari. Det var ju uppmuntrande! Började istället drömma feberdrömmar om att vara fast i Thailand och inte ha pengar att leva för och bli arresterad av läskig thaipolis. Men vad gör man inte när man är inkapabel till social interaktion? Kunde höra att folk knackade på dörren, men vägen från min säng genom vardagsrummet till dörren var en alldeles för stor utmaning. Plus att jag såg ut som 7 svåra år så jag besparade mina vänner i huset den chocken.

Igår lyckades jag i alla fall kravla mig upp. Åt middag med Mylene och Kim, gick promenad och kollade The Iron Lady. Ingen superfilm, men jag blev så galet imponerad av Margaret Thatcher (alltså som hon framställs i filmen). Vilken förebild. Ibland drömmer jag om att bli politiker. Apropå politik har jag märkt att det är coolt att vara socialdemokrat här i Danmark. Det kan man ju inte påstå att det är i Sverige. Det är snarare mega-ute. Inte ens the oldies vill kännas vid sossarna längre. Här är ungdomarna stolta över att rösta på sossarna. Ännu en anledning att flytta hit?

Idag intensivt umgänge med Kim, samt även hennes rumskompis from Austraaaliiiaaa. Jag ställde ca tusen frågor till henne. Kulsprutestyle. Hon svaraade glatt och tyckte att jag absolut borde åka och tipsade om bra ställen och jag tyckte jag hörde nåt om att jamen du kan sova hos mina heta killkompisar när du hälsar på. Så hejdårå!

Sjuk baksmälla

Jepp i dubbel bemärkelse. Vaknade upp med fetaste förkylningen imorse samt a liiiiittle bit of headache efter kvällens bravader. För att inte tala om mitt blodiga knä.

Igår var det förkrökande hos amerikanen Paul med två aussietjejer+ två andra killar. Provade tysk RÖKT öl som smakade kallrökt lax och lekte lekar. Sen Francie's pony där kanske hela vårt kollegium befann sig. Paul skulle bevisa för mig att det visst fanns danskar därinne, knackade en kille på axeln och frågade var han kom från. Australien. Fail.

Alla ville vidare till Studenterhuset men eftersom jag visste fasorna som väntade där fick jag delar av gruppen att ta en ny riktning. Var ska du? Frågade de x antal gånger på vägen. Inte fan visste jag. Ibland får man fejka! Till slut fick tyvärr Paul som han ville och vi hamnade på karaokebaren Sam's bar. Den är alltså placerad på Ströget. Det är alltså ett tecken på att stället suger då Ströget motsvarar Stockholms Drottninggatan. Finns det många bra ställen på Drottninggatan eller? Nej trodde inte det va. Kan bara innebära fyllon eller turister. På Sam's bar fanns båda. Kvällen tog oss på en tur hit och dit och slutade med att jag satt på amerikanens rygg samtidigt som vi lyssnade på Bruce Springsteen och sjöng (skrek) med. Sen ramlade vi såklart pladask ner i gatan och därmed mitt mysiga sår på knäet! Det måste ha sett fint ut där jag låg platt som en pannkaka på gatan hysteriskt skrattande med Thunder road i hörlurarna klockan 5 på morgonen.

Idag hade jag kanske konstigaste dagen. Eller jag sysselsatte mig med den stördaste aktiviteteten (läs icke-aktivitet) någonsin. Det är egentligen för pinsamt att berätta. Men here goes. Jag var alltså sjuk och orkade inte åka till föreläsningen. Hanna "participated in my sickness". Så vi gick till mataffären Bilka för att köpa typ avokado och kyckling. Jag tror att vi var där ca 2 timmar. Vi gick bokstavligen runt och tittade på maten. Vi kollade bakverken, läste ingrediensförteckningar, jämförde priser, checkade in olika tesorter. Och vi kände att det var det bästa vi kunde göra idag för vi var för hjärndöda för allt annat. Avslutade på leksaksavdelningen där vi kramade gosedjur, kastade boll, och rockade rockring. Folk kollade som att vi var två retards slash knarkare. Vi var så nära på att köpa två figurer med ögon som poppade ut om man klämde på magen men hejdade oss själva. Snälla döm inte.

Apple pie bed

Det känns som att min näsa tagit stryk av hårfärgningen idag, jag känner liksom konstant en ammoniaklukt. Jobbigt att vara frisör?

Hur skön låt?

Placerad på Studiestraede med laptop och stor kaffe. Livet blir inte mycket bättre ibland. Jag har CYKLAT hit.

Imorse gick jag och Mylene till Bilka för att köpa hårfärg. Till henne, inte till mig. Mitt hår har fått så att det tål nu för ett tag framöver. Mylene köpte en rödbrun färg och sen drog vi hem till mig för att färga. Jag har då aldrig gjort detta i mitt liv. Vi smackade på två förpackningar i håret, så det lär ju ge resultat i alla fall. Sen cyklade jag till universitetet och käkade lunch med Hanna, Wanda, Wandas vän, Marlies och Zeno+ hans ex. De har alltid en grym lunchbuffé på humanistiska fakulteten där man får väga maten och betala ett bra pris. Sen cyklade jag alltså själv in till stan. Så freakin' stolt över mig själv just nu.

Lyssnar på Melanie Laurent, hon är min nya girl crush. Bra skådespelerska, bra sångerska, vacker som få. Skulle jag vara kille är hon typen jag skulle falla som en fura för.

 Kolla liksom.

Four seasons in one day

Men hej. Idag har det snöat, regnat, duggat, varit sol, blåst, varit varmt samt kallt. April in all it's glory.

Det kanske var en vecka sen sist eller så. Det vore ju för mycket begärt (och av ointresse för de flesta) att be mig återge exakt vad som hänt senaste veckan.

Men lite summering:

Jag har välkomnat Hanna tillbaka! Vi hade en heldag av mys. På kvällen åkte vi hem till Zenos danska kompis bekanting från Mallorca som är en man i 40-årsåldern som fixar gamla cyklar och säljer dem. Den kvällen var som hämtad ur valfri indiefilm. Så. Himla. Konstig. Vi fick skjuts i danskens skrotbil, stannade till vid en pizzeria som Carlos bodde på. Vi trodde att vi skulle dit 5 minuter för att kolla på ett par cyklar. Låt mig säga att det var ljust när vi kom och mörkt när vi åkte. Carlos visade oss givetvis cyklarna. Sen sina andra  skrotcyklar. Sen sin lägenhet. Sina döttrar. Sin katt. Sin PIRATBAR som han hade i vardagsrummet. Piratflagga, svärd och massa sprit. Vi blev bjudna till framtida piratfest som kommer att anordnas i Carlos residens. Sen visade han sitt modelltåg vars räls sträckte sig runt hela vardagsrummet. Miniatyrkanoner, katapulter, soldater. Samtidigt som han pratade konstant och berättade sitt livs historia. Vi var mentalt utmattade när vi kom hem igen. Vilken  kille alltså. Jag ser fram emot piratfesten kan jag säga.

Åkte hem till Stockholm över helgen. Hann med middag på Griffins steakhouse och drinkar, vara full två gånger inför mamma (ingen hit), träffa mormor, hänga hos pappa, hänga på Kåken och Spyan, luncha på Vurma. Osv.

Kluven som fan inför det här med Köpenhamn- Stockholm. Känner mig hemma på båda ställena. Men på olika sätt. Mammas nya strategi för att få hem mig: Jag borde skaffa en kille i Stockholm. Aldrig har morsan velat att jag ska ha en pojkvän förut och nu bara för att hon tycker att det är en bra idé är jag självklart mer anti än någonsin.

Och idag hände det. Jag och Hanna återvände till Carlos och hämtade våra cyklar. De var asbilliga och asskrotiga men jag älskar min! Den är ljusrosa och känslan när vi cyklade hem var typ världens bästa. Friheten i att kunna cykla! Kändes som att jag kommit över min fobi. Tills vi skulle parkera cyklarna och stöter på Paul som bor i huset. Som säger att jaha nej jag har inte velat köpa en cykel, jag tycker bara att man hör om alla här som ramlar och slår halvt ihjäl sig hela tiden. Tack Paul!

Sen blev det haschfilmen Leaves of grass med Edward Norton hos Wanda och Zeno. Förutom att jag inte var på humör för en knarkad version av Sweet home Alabama så jag smet hem tidigt.

Imorgon ska jag cykla. Jag ska transportera mig med cykel. Vet ni hur länge sen det var? Jo det vet jag och nu ska vi inte tala om hur det gick.

Sitter vid köksbordet och kollar ut på en regnig bakgård. Här är vädret deppelidepp just nu. Jag har ju varit själv i min lägenhet i en vecka nu, alla mina rumsisar har varit bortresta. Men idag när jag kom hem och kollade i kylen såg jag att den ena av danskarna är tillbaka. Där fanns de typiska tecknen: Rågbrödet (ja, han lägger det i kylen), baconleverpastejen, skinkpåläggen samt filmjölken. Detta upptäckte jag efter att ha varit hemma ett par timmar och gått runt och pratat för mig själv, sjungit för mig själv, sprungit naken från duschen till mitt rum. KUL!

Påsklunchen i söndags var amaazing. Där fanns all mat man kan önska, vi fick smörgåsar med rökt lax till förrätt, pyntade ägg, överallt på bordet låg små chokladägg, till efterrätt åt vi fruktsallad med crepes och lönnsirap. Jag rullade hem. I söndags kväll,igår kväll och ikväll kör jag och Kim filmkvällar! Igår såg vi en av mina favoriter, Cocktail från 80-talet. Mycket kan man säga om Tom Cruise, men han var fan snygg när han var ung.

En sista grej angående saltet: Vad är det för fel på mig just nu? Jag är enbart sugen på salta saker. I princip det enda jag äter just nu är ägg med salt och kaviar, pickles, oliver, salta mandlar, mer oliver, pesto. ???? Okej att man får sötsug,men saltsug?!

By the way köpte jag även två tröjor idag på Urban Outfitters. De skrek efter mig. Jag var tvungen. Jag är helt förälskad i dem. Jag älskar verkligen stickade tröjor.

Adjö.

Över bron till Köpenhamn, jag tatuerade ditt namn, på min arm står det Äntligen min

Lyssnar på Eldkvarn, det var länge sen.

Senaste dagarna har jag hängt mycket med the oldies, mamma och moster. Vi har varit på stadsmuseum, judisk påskmiddag, caféer. Igår bjöd jag hem hela gänget här i huset och bjöd på fika med dem.

Igår kväll tänkte jag och gänget här gå tidigt till nån bar. Typ vid 21-tiden? Vid var inne i stan vid 01 ungefär. Barhoppade i Vesterbro. Tog tåget från Hovedbangården 04.12, jag och Wanda satt med varsin slafsig Mcdonaldsgrej och insåg när vi satt på tåget att vi inte kollat så noga var det gick. Är vi på väg till Sverige nu? undrade Wanda när hon bara såg mörker ute och inbillade sig att det var vattnet under Öresundsbron. Som tur var kom vi hem ordentligt i alla fall.

Nu är det dansk (?) påskefrokost hos Marlies och hennes danska roomies. 12 pers ska ta med sig olika saker till påskbuffén och eftersom ca 10 av oss kommer från olika länder lär det ju inte bli så himla traditionellt danskt. Jag ska ta med köttbullar! Den svenska versionen av frikadeller. Nu måste jag gåååå för lunchen startar om 1 minut (det tar exakt 1 minut att knalla över till Marlies)!

Vilken solig dag vi hade här i fatölens förlovade land! Jag tror att jag spenderade halva dagen i solen och som resultat är jag nu tomat i fejan. Pluggade, mötte upp mama och moster, tog de på en tur runt Köpenhamn. Vin på uteservering vid Nyhavn. Middag på godaste restaurangen nånsin, Bistro-de-luxe, del av Madklubben. Åt rödbetor med nån ostmousse och fisk med musselsås och perlebyg. Svårt att förklara i ord hur fint lagat det. Men fint var det!



Kvällspromenad med Mylene. Kom hem, var så sugen på salt att jag åt saltkorn. Som de var. Jag måste ju ha någon slags mineralbrist nu för tiden. Jag blir i princip aldrig sötsugen längre. Jag kan inte minnas senaste gången jag köpte godis. Men salt. Herregud, allt som är salt är gott ungefär. Kaviar, oliver, cornichoner, örtsalt, pesto. Mitt kolesterol måste ju vara åt helvete? Och okej, jag erkänner. Jag hade inget av tidigare nämnda i kylen idag. Det enda jag kunde komma på som var salt var ketchup. Ja, jag åt ketchup au natural. Något är väldigt fel här.

Dagens komplimang: Min moster kallade mig för "Maria Montazami-blond".

Solen i nyllet

Sitter på min "balkong". Fan, livet blir mer värt att leva med balkong ändå. Det är typ det enda jag saknar i min lägenhet back home. Det borde nästan vara en mänsklig rättighet. Okej, nu ska vi inte gå till överdrifter.

Senaste dagarna...

I tisdags plugg på bibblan och fajitas hos Kim. Följt av lång promenad i villa-områdena häromkring. Jag vet inte, ibland när jag ser villor och förortsidyll fylls jag av en panikkänsla. Jag vill inte hamna där? Äppelträd, garage, hunden som springer omkring i trädgården, en ful brevlåda med två namn på. Jag vet att det är klyschigt att säga att man inte vill leva svenne-liv (men sen hoppas de flesta ändå innerst inne på att få den där skiten). Helt ärligt, jag tror inte att jag är skapt för det där. Men sen gick vi förbi kolonilotter och då blev jag lite barndomsnostalgisk och varm i hjärtat för det finns något så vackert i det där. Att bara ha en trädgård. Det är så.. grundläggande och gamlingmysigt. Jag vet ändå några saker jag vill ha i livet och det är bland annat en syrénberså och en stor veranda med spröjsade fönster och korgmöbler.

Igår tränade jag och Kim tillsammans, sen åkte vi till stan till mitt hittills favofik The Living room och jag skrev en krönika till exempel. Sen städade jag hela "min" lägenhet, passade på nu när alla är bortresta. Jag har aldrig sett den så här ren. Jag är tacksam för att mamma och moster kommer, annars hade detta aldrig hänt. Sen att mamma ändå kommer att tycka att det ser ut som en unkarlslya här kan jag inte göra mycket åt.

På kvällen käkade vi hos Zeno. Herregud har aldrig ätit så mycket vegetariskt i hela mitt liv. Hälften av alla jag hänger med här är icke köttätare. Jag kommer snart lida proteinbrist. Zeno hade två italienska vänner över, sen var ju Mylene, Kim och Wanda där. Vi börjar bli del av inredningen. Pasta med grönsaker och vin. Sen drog några av oss ut. Francie's pony som har goda cocktails, två för en, alltid bra. Men problemet när man alltid går ut med utbytisar är att... de väljer ju ställen där alla andra utlänningar hänger. Ja, jag räknar mig själv till utlänning, men ibland är det kul med lite locals? Sen hamnade vi på The Jane och det var ett coolt ställe ändå. Ena delen var gammal träpanelbar med Frank Sinatra, såg lite ut som insidan av Kåken. Andra delen var röjardansgolv?

Andra random grejer som hände igår:

- Jag köpte handdukar (extremt ointressant)

- Jag tvättade håret för första gången på 8 dagar

- Träffade världens sliskigaste kille från Argentina som kände delar av gruppen igår kväll. Fick handkyssar och kommentaren: "Let me look at your eyes. Wow, you can hypnotize people with your eyes". Jag spelade med och han fattade inte, men han var ju också 90:a om vi säger.

- Fick kanske tidernas största portion ärtor serverad hos Zeno. Han var så stolt över att han tänkt på allas preferenser och allergier och så kommer jag och säger att ehh jag kan inte äta huvudingrediensen i den här maten...

- Mataffären Bilka (en institution här) hade igår öppet till 00.00 inför påskhelgen!!! Folk midnattsshoppade istället för att gå ut på krogen!

- Min mobil blev i princip antastad av man på krogen igår som tog den, knappade in sitt nummer och ringde upp sig själv. Han ska ju tyvärr till New York i några dagar men kommer hem snart och hör då av sig, sa han till min tröst. VA?!?!

- Började på en skoluppgift som har deadline IMORGON. Framförhållningen!!

Lovestoned

Lyssnar på Justin Timberlake av oklara anledningar. Pluggar på humanistbibblan med Wanda och Mylene. Jag tycker inte om att plugga på bibliotek, det är alldeles för tyst. Jag gillar caféhäng mycket mer. Varför skriver jag här? Jag har så otroligt mycket annat att skriva.

Men rätt form på kaffekoppen idag i alla fall.

"I don't get angry, I grow brain tumours instead"

Citat av den briljante Woody Allen som vi såg en film av ikväll igen. Denna gång hos mig med Mylene och Kim Vi såg Manhattan från 1979, i svartvitt. Den var helt okej. Det kan aldrig bli helt åt helvete om han står för regin. Men verkligen inte en av de bättre. Lite corny slut, det blev han och den 17-åriga tjejen, surprise surprise. Well, han är väl känd för att vara lite halvpeddo. Handlingen fick mig att tänka lite på 500 days of summer, för övrigt en av de bästa filmerna jag sett på senaste tiden. Mest för att den öppnade upp mina ögon för något jag inte helt har tänkt på förut. Hur två personer i en relation eller dejtingsituation kan se på det hela så annorlunda. För tjejen i filmen var Allen den rätte, det var helt självklart. Men han ville aldrig helt ha henne och blev kär i en annan efter flera månader av velande. Det är så absurt att en person kan tänka att det här är mitt livs kärlek och den andre bara tänker att det är kul för stunden. Och det finns liksom ingen rättvisa i kärlek. En person kan vara jätteälskad av någon men inte få den som den egentligen vill ha. Att kärlek kan vara enkelriktad. Det sjuka i det.

And I never drank alcohol and I never got high

Efter tre dagars festande är jag och min kropp ganska slut. Kroppen ville inte till gymmet idag så det blev konst istället. Jag och Mylene tog en tur till Statens museum for kunst. Vad ska man säga, det var vackert liksom. Vacker byggnad, vacker trädgård, vacker konst. Skönt att vila ögonen på en trött dag som denna. Det var otroligt stort och gratis och jag hann inte svepa in all konst på en dag så jag ska definitivt dit igen. Konst, jag fattar inte. Hur kan det beröra en så mycket? Jag kan bli helt lycklig av vissa tavlor. Äcklad av andra. Ledsen. Det finns liksom ingen liknelse. Jag uppskattar konst mer och mer för varje år. Någon dag ska jag börja oljemåla själv. Det kommer se ut som att en tre-åring har gått förbi med en pensel men skitsamma.

Ikväll var det snack om film och jazzkväll i Christiania men det blev film i partyrummet istället. Tack vare Marlies rumsis som har nyckel kan vi gå dit och kolla på storskärm när vi vill. Där satt vi 10 pers ihopklämda i två soffor med pizza och popcorn och såg Hollywood endings av Woody Allen. Inte hans bästa. Men gud vad jag gillar Woody Allen. Det är extremt pinsamt att erkänna, men jag tror att det beror på att jag själv har drag av hans neuroticism i mig. Självklart är jag inte lika hispig som honom, men ibland när jag ser hans filmer känner jag igen mig obehagligt mycket i tankegångarna.

Nästa vecka har jag lov från skolan men mycket att fixa med. Ser fram emot mamma och mosters ankomst också. Mammas första fråga om helgen: "Kommer jag kunna gå i affärer nu och shoppa när det är påskhelg?!". Hon är definitivt mer shopaholic än vad jag är.

Dagens löfte: Spendera mindre tid i tråk-Amager och mer tid i vackra innerstaden.

Dagens fotvärmare: Mylene som tog av sig sina strumpor för att jag frös så om mina fötter.

Dagens jävligaste: Denna vind. Det är blåsigt här exakt varenda sekund av dygnet. Det är mycket bättre i innerstaden för där skyddar husen. Men här där jag bor. Ibland när jag kommer innanför dörren vill jag slå någon hårt för att vindjäveln har gjort mig så förbannad. Tänk på det nästa gång det blåser mycket. Blåst gör en arg lång inuti på ett sätt jag aldrig reflekterat över förut.

Dagens fail: Nelly försöker spela foosball och släpper in ca 50 mål av 50.

Dagen skönaste låt: I Got You On Tape – Somersault - Original Version

Dessutom är ordet Somersault mitt absoluta favoritord i engelskan!

Men kolla mig då, hemma innan 02! Jag ær stolt. Dæremot spelar de hur høg musik som helst en våning ner i partyrummet vilket verkligen suger big time om man vill sova.

Ikvæll blev det middag hos Marlies med ungefær samma gæng som vanligt. Hade ju egentligen inte tænkt gå ut men... Ni vet. Det blev som det blev va. Vi gick till Francie's pony dær vi fick två drinkar før priset av två och låtsades digga topplistmusiken de spelade och dansade och blev lagom fulla. Sen gick åsikterna især om var vi skulle gå och vi hamnade på Studenterhuset dær vi spelade foosball. Jag, Zeno och en amerikansk kille ville till Kødbyen men de andra var trøtta så till slut bestæmde vi att alla skulle gå hem. Men det var kul. Det ær så konstigt hær med alla utbytesstudenter før de frågar mig alltid om hur Sverige och Stockholm ær. Det ær så nytt att behøva beskriva sin hemstad før i vanliga fall umgås jag ju med mænniskor som bor dær. Jag får liksom distans till det. Jag førvånas sjælv øver hur jag beskriver det. Det som alla sæger om Køpenhamn ær att alla hær ær så slutna. Och då brukar jag sæga att i Sverige ær det ænnu værre. Før det ær det ju. Jag tycker att mænniskor hær ær trevligare æn i Stockholm i allmænhet. Och jag inser hur tragiskt det ær. Hur ledsamt det ændå ær att bo i ett land dær ingen pratar med mænniskor de inte kænner. Jag vill inte ha det så. Jag kænner ingen samhørighet med den svenska mentaliteten alls. Men jag bor dær. Och jag sæger till alla att ja, det ær en jættevacker stad, ni borde besøka den på sommaren. Men att bor dær? Nej... Ska jag bo i Stockholm resten av mitt liv och hata mitt liv 6 månader av året før att jag avskyr kylan och snøn och det den gør med alla mænniskor? Det suger verkligen. Det ær verkligen en ny erfarenhet att vara hær, inte bara før att jag bor i en ny stad i ett nytt land utan också før att jag træffar mænniskor från hela værlden som beter sig så annorlunda och har så annorlunda uppfattning om værlden æn mig. Jag ælskar det. Vet inte hur jag ska komma tillbaka och vænja mig vid sura, stressade och inåtvænda Stockholm igen...