Jahopp. Inte nog med att det är allmänt cold in Copenhagen. Dessutom har jag dragit på mig en cold. Är förkyld nåt så in i helvete, vilket kanske inte är så konstigt eftersom min rumskompis gått och nyst på mig i flera dagar nu.
Idag skulle jag alltså hålla ett tal om mig själv på retorikkursen. För er som aldrig har hållt ett tal med feber kan jag berätta: Det är inte det roligaste man kan göra. Ni vet hur man brukar känna sig varm när man är lite nervös? Den värmen + febervärmen är lika med katastrof. Det kändes som att mina organ kokade. Jag var helt lam i hela kroppen. Mitt ansikte var liksom avdomnat. Himla svårt att göra ett smashing intryck då! Gjorde mitt bästa i alla fall. Drog nån vits om att Roxette var mitt favoritband när jag var 4 år men inte längre, det gick hem.
Har bokat biljett hem till Estocolmo nästa helg då saker måste fixas i min forna hemstad.
Ska jag berätta en hemlis? Ibland tänker jag att jag aldrig vill flytta härifrån. Jag kommer ju göra det. Men det är inget jag längtar till just nu i alla fall.
Men självklart börjar jag sakna mina bästaste och finaste kompisar (oh my god det där lät som något taget ur ett dagboksinlägg av en 9-åring). Men true.
Finns risk för att jag kommer låta som Victoria Silvstedt när jag kommer tillbaka, jag pratar i princip bara engelska här, börjar prata svengelska när jag ska använda mitt modersmål.
Utsikt från mitt rum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar